Vad är ECB:s program för köp av tillgångar?
22 januari 2015 (uppdaterat den 25 november 2022)
Hur har APP-programmet hjälpt ECB att uppfylla sitt uppdrag att upprätthålla prisstabilitet?
ECB har ett symmetriskt inflationsmål. Det innebär att både negativa och positiva avvikelser från 2-procentsmålet är lika oönskade. När inflationen riskerar att bli för låg under alltför lång tid och de korta räntorna ligger nära sin lägre gräns är inte räntevapnet tillräckligt för att centralbanken ska kunna styra inflationen närmare 2 procent. För att uppfylla sitt uppdrag behöver ECB använda sig av alla sina instrument, inbegripet köp av tillgångar.
Vilka är fördelarna med APP-programmet?
ECB har en klar uppgift: att upprätthålla prisstabilitet. APP-programmet bidrog till att föra tillbaka inflationen i linje med ECB:s inflationsmål. Det har också hjälpt företag runtom i Europa att lättare få lån, ökat investeringar, skapat arbetstillfällen och överlag stött den ekonomiska tillväxten. Allt detta är avgörande för att stabilisera inflationen vid målet på 2 procent.
Är APP-programmet lagligt?
Ja. ECB genomför penningpolitiken i euroområdet och fullgör sitt prisstabilitetsmål med de instrument som anges i fördraget. Direkta köp av omsättbara instrument nämns uttryckligen i artikel 18.1 i ECBS-stadgan. På så vis kan t.ex. instrument som statsobligationer köpas så länge dessa köp görs på andrahandsmarknaden från investerare och inte på primärmarknaden, dvs. direkt från medlemsstater. EU-domstolen har också bekräftat att tillgångsköp faller inom ramen för ECB:s penningpolitik.
Är APP-programmet monetär finansiering?
ECB följer noga förbudet mot monetär finansiering genom att inte köpa på primärmarknaden. Obligationsköp genomförs först när marknadspriset har fastställts, så att prissättningen av risk inte snedvrids på marknaden. ECB har därutöver fastställt ett antal ytterligare skyddsåtgärder avseende art, omfattning och tidpunkt för tillgångsköpen.
Är ECB den enda centralbanken som har genomfört köp av tillgångar?
Många centralbanker har använt sig av direkta köp, ofta kallade kvantitativa lättnader, eller QE, som en del av sin penningpolitik. Några exempel är Federal Reserve Board, Bank of England och Bank of Japan. Öppna marknadsoperationer är även under normala förhållanden ett viktigt instrument för centralbanker. Direkta köp är särskilt viktiga när det inte går att sänka styrräntorna ytterligare. De kan hjälpa centralbanker att fullgöra sitt uppdrag. I ECB:s fall innebär detta att upprätthålla prisstabilitet och därmed stödja tillväxt och nya arbetstillfällen.
Men tvingar inte programmet fram förluster för nationella centralbanker? Hur är det förenligt med en gemensam penningpolitik?
Vissa risker i programmet delas inte inom Eurosystemet utan ligger kvar hos de enskilda nationella centralbankerna. ECB har åtagit sig att följa principen om riskdelning och det är anledningen till att 20 procent av köpen omfattas av systemet med fullständig riskdelning. Detta minskar oron för potentiella oavsiktliga budgetkonsekvenser.
I ECBS-stadgan står att det är ECB-rådet som beslutar om hur och i vilken utsträckning förluster ska delas inom Eurosystemet. Interna system för förlustdelning utgör inget hinder för en gemensam penningpolitik. Alla nationella centralbanker och ECB deltar i tillgångsköpen. Det finns ett totalbelopp och köpen samordnas centralt av ECB. De kalibreras så att prisstabilitet kan upprätthållas i hela euroområdet. Vidare tas hänsyn till att euroområdet har en unik institutionsstruktur, med en gemensam valuta och en gemensam penningpolitik som existerar parallellt med de olika ländernas egen finans- och ekonomipolitik. Detta arrangemang är särskilt utformat för APP och säkerställer största möjliga effektivitet eftersom det tar hänsyn till vår institutionella struktur.
Är APP-programmet inriktat på att hjälpa vissa länder?
Programmet utformades för att återföra inflationen och inflationsförväntningarna till nivåer som ligger närmare ECB:s mål för euroområdet som helhet. Det minskar inte skulden för något visst land.