Vanliga frågor om Eurosystemets klimatrelaterade finansiella rapportering

Från och med 2023 publicerar alla centralbanker i Eurosystemet årlig klimatrelaterad finansiell rapportering.

Svaren på följande vanliga frågor innehåller information om denna rapportering, inklusive omfattning, vilka uppgifter som använts och vilken metod de bygger på.

Mer information om Eurosystemets medlemmars klimatrelaterade finansiella rapportering finns i pressmeddelandet och ett särskilt avsnitt på vår webbplats.

Fråga 1 Varför offentliggör Eurosystemet klimatrelaterad finansiell rapportering?

Genom sin klimatrelaterade finansiella rapportering strävar Eurosystemet efter att öka transparensen om klimateffekter av finansiella portföljer och deras exponering mot klimatrisker. Mer allmänt ökar upplysningarna medvetenheten om och förståelsen av klimatrisker i hela finanssektorn, främjar harmoniseringen av praxis för offentliggörande av information genom att följa etablerade marknadsstandarder och stöder Europeiska unionens mål om klimatneutralitet och omställning till en koldioxidsnål ekonomi.

Fråga 2 Vilka portföljer påverkas av rapporteringen?

Alla centralbanker i Eurosystemet redovisar klimatrelaterad information om de icke-penningpolitiska portföljer som de förvaltar under eget ansvar. Därutöver offentliggör Eurosystemet information om offentliga värdepapper, företagsobligationer och säkerställda obligationer som innehas för penningpolitiska transaktioner inom ramen för programmet för köp av tillgångar (APP) och PEPP-programmet (stödköpsprogram föranlett av pandemin). Rapporten om APP- och PEPP-innehav innehåller också ett avsnitt om ECB:s valutareserver. Omfattningen och innehållet i framtida rapportering kommer att ses över och förbättras med tiden.

Fråga 3 Varför rapporterar ni inte klimatrelaterad information för hela balansräkningen?

Eurosystemet offentliggör klimatrelaterad information om tillgångar i sin balansräkning för vilka det finns tillräckligt med klimatdata. För vissa tillgångar och portföljer, t.ex. värdepapper inom programmet för köp av värdepapper med bakomliggande tillgångar (ABSPP), är tillräckliga klimatdata ännu inte tillgängliga. Dessa tillgångar ingår därför inte i rapporteringen. Eurosystemet samarbetar med standardiseringsorgan och leverantörer av klimatdata för att förbättra tillgången till och kvaliteten på klimatdata.

Fråga 4 Vilken metod används för rapporteringen?

Eurosystemets ramverk för offentliggörande har utvecklats gemensamt av Eurosystemets medlemmar och fokuserar på icke-penningpolitiska portföljer. I ramverket beaktas rekommendationerna från Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD), Partnership for Carbon Accounting Financials, och Network of Central Banks and Supervisors for Greening the Financial System (NGFS), som alla tillhandahåller allmänt använda och accepterade standarder för hållbarhetsrapportering. Ramverket har anpassats för att passa särdragen i Eurosystemets portföljer. Rapporterna innehåller närmare uppgifter om vilka metoder som tillämpats.

Fråga 5 Hur skiljer sig rapporteringsmetoden för penningpolitiska tillgångsinnehav under APP och PEPP från metoden för icke-penningpolitiska portföljer?

Offentliggöranden av innehav av offentliga värdepapper, företagsobligationer och säkerställda obligationer inom ramen för APP och PEPP följer i stort sett samma metod som den som används för icke-penningpolitiska portföljer enligt Eurosystemets ramverk för offentliggörande. Eventuella metodskillnader återspeglar den penningpolitiska karaktären hos APP- och PEPP-portföljerna och den pågående integreringen av hänsyn till klimatförändringar i Eurosystemets penningpolitiska ramverk. Så bygger t.ex. uppgifter om innehav av företagsobligationer i APP och PEPP enbart på utsläppsdata som rapporteras av emittenter, medan offentliggöranden för icke-penningpolitiska portföljer också kan bygga på uppskattade utsläppsdata från leverantörer av klimatdata om egna uppgifter om utsläpp saknas.

Fråga 6 Vilka data använder ni för era beräkningar?

Eurosystemet använder klimatdata från två specialiserade leverantörer: Institutional Shareholder Services (ISS) och Carbon4 Finance (C4F). Båda dessa leverantörer valdes ut genom en upphandlingsprocess för hela Eurosystemet under ledning av Deutsche Bundesbank som beaktade datakvalitet, datatäckning och kostnads-nyttoaspekter. Utöver ISS- och C4F-data kan Eurosystemets medlemmar också välja att komplettera sin information med data från andra leverantörer av klimatdata som är separat tillgänglig för dem. Finansiella uppgifter samlas in från olika interna och externa offentliga och icke-offentliga datakällor inom Eurosystemet. Den naturliga fördröjningen av offentliggörandet av klimatuppgifter och finansiella uppgifter leder till en obalans mellan de senaste innehavsuppgifterna och historiska klimat- och finansiella uppgifter. För att korrigera denna obalans kan Eurosystemets medlemmar välja att retroaktivt uppdatera mätvärden för tidigare innehav i framtida TCFD-rapporter.

Fråga 7 Varför integreras emittenternas uppgifter om minskade koldioxidutsläpp med en betydande tidsfördröjning?

Emittenternas utsläppsdata blir tillgängliga med ett års fördröjning för icke-statliga emittenter och upp till två år för statliga emittenter. Detta innebär att utsläppsdata som följer referensåret för innehav inte finns tillgängliga för de senaste rapporteringsperioderna. För att fortfarande kunna rapportera om de senaste portföljinnehaven använder Eurosystemet senast tillgängliga utsläppsdata från varje emittent vid beräkning av mätvärden. I varje års rapport uppdateras tidigare mätvärden retroaktivt för att spegla förändringar i tillgången till klimatdata. Dessa förändringar påverkar främst – men är inte begränsade till – de senaste rapporteringsperioderna.

Fråga 8 Varför använder ni portföljviktad koldioxidintensitet, totala koldioxidutsläpp och koldioxidavtrycket som mått för rapportering?

Portföljviktad koldioxidintensitet (WACI), totala koldioxidutsläpp och koldioxidavtryck är de tre nyckeltal som används i Eurosystemets ramverk för rapportering. De rekommenderas alla för tillgångsinnehavare av TCFD. Normaliserade mätvärden (som WACI och koldioxidavtryck) och absoluta mätvärden (som totala koldioxidutsläpp) kompletterar varandra och ger tillsammans en hög grad av transparens kring portföljers klimatpåverkan och exponering mot klimatrisker. De drar nytta av en standardiserad metod och används i stor utsträckning för klimatrelaterad rapportering inom den finansiella sektorn. Medlemmar i Eurosystemet kan välja att även rapportera andra mått för att ytterligare öka transparensen.

Fråga 9 Varför rapporterar ni mål?

Mål är en integrerad del av TCFD:s rekommendationer i kategorin ”Mätvärden och mål” och är en viktig del i den klimatrelaterade finansiella rapporteringen. Mål bidrar till att minska en portföljs exponering mot klimatrelaterade risker samt till att hantera klimatrelaterade möjligheter och tillgångsinnehavens miljöpåverkan. Alla Eurosystemets medlemmar strävar efter att säkerställa att de icke-penningpolitiska portföljer som de förvaltar och deras innehav av företagsobligationer inom ramen för APP och PEPP är på en väg som stöder målen i Parisavtalet och EU:s klimatneutralitetsmål. För vissa portföljer kompletteras de långsiktiga målen med delmål för att ge en tydlig plan för att minska portföljutsläppen. I detta sammanhang bör det noteras att varje medlem i Eurosystemet förblir ensamt ansvarig för alla aspekter av förvaltningen av sina icke-penningpolitiska portföljer. Detta inbegriper utarbetandet av klimatrelaterade finansiell rapportering och fastställandet av mål.

Fråga 10 Varför rapporterar ni inte mål för alla portföljer?

För att fastställa trovärdiga mål för att minska portföljutsläppen över tid erfordras flexibilitet att kunna agera om en portföljs faktiska utsläppsminskning avviker från den önskade banan. Det är dock inte säkert att sådana begränsningar i portfölj- och tillgångsklasserna ger utrymme för denna flexibilitet. Portföljrestriktioner kan t.ex. bero på penningpolitiska överväganden eller passiva investeringar (inklusive portföljer som hålls till förfall). Restriktioner som rör tillgångsslag kan till exempel gälla investeringar i statsobligationer på grund av att emittenter har undertecknat Parisavtalet och avsaknaden av en trovärdig ram för att minska utsläpp.

Fråga 11 När kommer ni att fastställa delmål för portföljer för företagssektorn, och varför vill ni inte rapportera dem? Kommer ni att anpassa er portfölj för att uppnå målen?

Efter sitt åtagande 2023 att överväga delmål beslutade ECB-rådet 2024 att delmål för utsläppsminskning ska fastställas för företagsportföljerna inom ramen för APP och PEPP. Dessa delmål kommer som vägledning att beakta kraven i EU:s förordning om referensvärden och kommissionens åtföljande delegerade förordning. Utan att åsidosätta sitt prisstabilitetsmandat kommer Eurosystemet att noggrant utforma en ram som omfattar alla relevanta delar för fastställandet av trovärdiga mellanliggande mål för utsläppsminskning som stöder målen i Parisavtalet och EU:s klimatneutralitetsmål. I detta skede kommer dessa delmål att användas internt för att övervaka företagens portföljers utsläppsminskningsbana. Om avvikelser från den önskade utvecklingsbanan konstateras kommer korrigerande åtgärder inom vårt mandat att bedömas från fall till fall.

ECB meddelade att man skulle överväga att fastställa delmål i den inledande rapporten Klimatrelaterad finansiell rapportering av Eurosystemets innehav av företagssektorn för penningpolitiska syften (på engelska) publicerad i mars 2023. Beslutet att uppnå dessa delmål understryker Eurosystemets åtagande att med tiden minska utsläppen från portföljerna i företagssektorn för att minska portföljernas exponering mot klimatomställningsrisker och miljöavtryck. Användningen av delmålen för intern övervakning ger Eurosystemet möjlighet att få ytterligare erfarenheter på detta område och samtidigt fortsätta att förfina ramverket för att fastställa mål för att återspegla den pågående utvecklingen av relevanta metoder och tillvägagångssätt för centralbankerna.

Fråga 12 Kommer ni att vidareutveckla delmål och kvantitativa mål?

TCFD rekommenderar att sätta kvantifierade och mätbara mål för icke-penningpolitiska portföljer när så är möjligt, inbegripet delmål. I det här skedet kan Eurosystemets medlemmar välja att använda sig av ett kvalitativt långsiktigt mål, med tanke på de specifika målen och begränsningarna för Eurosystemets portföljer, den pågående utvecklingen av ramverk för netto nollinvesteringar för centralbanker, deras senaste men ökande erfarenhet av nyligen upphandlade datakällor och klimatvetenskapens snabba utveckling. Medlemmarna i Eurosystemet kommer regelbundet att se över praxis för offentliggörande av information och kan välja att lägga till delmål och kvantitativa mål när så är lämpligt. För vissa av Eurosystemets portföljer som inte är penningpolitiska har delmål redan lagts till som komplement till de långsiktiga målen. Om möjligt redovisas dessa delmål i avsnittet ”Mätvärden och mål” i respektive TCFD-rapport.

Fråga 13 Vilka är målen i Parisavtalet och EU:s klimatneutralitetsmål?

I Parisavtalet fastställs en global ram för att begränsa den globala uppvärmningen till långt under 2 °C, och helst till 1,5 °C jämfört med förindustriella nivåer. I enlighet med sitt åtagande att uppnå målen i Parisavtalet har EU som mål att vara klimatneutralt senast 2050. I detta syfte antog EU den europeiska klimatlagen, som fastställer ett rättsligt bindande mål om nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050 för EU som helhet. I lagen fastställs också delmålet att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 % fram till 2030, jämfört med 1990 års nivåer. Vi strävar efter att säkerställa att våra icke-penningpolitiska portföljer och innehav av företagsobligationer är på en bana som stöder målen i Parisavtalet och EU:s klimatneutralitetsmål, och vi kommer regelbundet att övervaka framstegen mot att uppnå våra klimatmål.

Fråga 14 Hur mäter ni framstegen mot att uppnå klimatmålen?

Framstegen mot att uppnå våra klimatmål mäts genom utvecklingen av specifika mått över tid. Vilket mätvärde vi tittar på i bedömningen beror på vilken portfölj, tillgångsklass och klimatmål som övervägs. Till exempel skulle de framsteg som gjorts med att minska de utsläpp som är kopplade till en portfölj normalt bedömas utifrån mätvärden som t.ex. portföljens WACI eller koldioxidavtryck, medan de framsteg som gjorts när det gäller att finansiera omställningen till nettonollutsläpp skulle bedömas utifrån portföljens andel av gröna obligationer.

Fråga 15 Kommer ni att fortsätta att regelbundet offentliggöra information?

Eurosystemet har åtagit sig att offentliggöra denna information varje år och kommer regelbundet att se över alla delar av sitt ramverk för offentliggörande för att ytterligare förbättra kvaliteten på rapporteringen och säkerställa att den är ändamålsenlig. De delar som kommer att bli föremål för regelbunden översyn inbegriper omfattningen av rapporterade utsläpp, vilka portföljer som ingår i rapporteringen, de rapporterade mätvärdena och målen samt uppgifternas kvalitet och tillgänglighet.

Fråga 16 Varför utför Eurosystemet ett klimatstresstest av sin balansräkning, och publiceras resultaten?

Under 2022 genomförde Eurosystemet ett klimatstresstest på delar av sin balansräkning för att analysera klimatförändringarnas påverkan på riskprofilen i enlighet med rekommenderad praxis och i enlighet med vad som beskrivs i färdplanen för klimatet. Ett sådant stresstest omfattar en rad finansiella exponeringar, däribland lån med säkerhet, innehav av företagsobligationer, säkerställda obligationer och värdepapper med bakomliggande tillgångar.

Klimatstresstestet är i linje med TCFD:s rekommendation att organisationer ska beskriva sin motståndskraft mot olika klimatscenarier för att kunna bedöma potentiella implikationer. Dessutom uppmuntrar NGFS i sin vägledning om klimatrelaterad rapportering för centralbanker, (på engelska) centralbanker att rapportera om klimatrelaterade riskers direkta och indirekta påverkan baserat på kvantitativa metoder som scenarioanalys, stresstestning och omvänd stresstestning.

Eurosystemet publicerade de viktigaste resultaten av sitt klimatstresstest i form av en aggregerad och kvalitativ översikt över resultaten p.g.a. kvarvarande dataluckor och metodbegränsningar. Detta test kommer att upprepas 2024 och resultaten förväntas offentliggöras 2025.