PRESSKONFERENS

Christine Lagarde, ECB:s ordförande
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande

Frankfurt am Main 27 oktober 2022

God eftermiddag, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens.

ECB-rådet beslutade idag att höja ECB:s tre styrräntor med 75 punkter. Med denna tredje större styrräntehöjning i följd har vi gjort stora framsteg för minskad penningpolitisk ackommodering. Vi fattade dagens beslut och räknar med att höja räntorna ytterligare för att säkerställa en läglig återgång till vårt medelfristiga inflationsmål på två procent. Vi kommer att basera den framtida räntebanan på utvecklingsutsikterna för inflationen och ekonomin och ett tillvägagångssätt med beslut från sammanträde till sammanträde.

Inflationen är fortsatt alltför hög och kommer att ligga över vårt mål under en längre period. I september nådde inflationen i euroområdet 9,9 procent. Under de senaste månaderna har kraftigt stigande energi- och livsmedelspriser, flaskhalsar på utbudssidan samt återhämtningen i efterfrågan efter pandemin lett till breddat pristryck och ökad inflation. Vår penningpolitiska inriktning är inställd på att minska stödet för efterfrågan och syftar till att skydda mot risken för en ihållande uppväxling i inflationsförväntningarna.

ECB-rådet beslutade även att ändra villkoren för den tredje serien riktade långfristiga refinansieringstransaktioner (TLTRO-III). Under den akuta fasen av pandemin spelade detta instrument en avgörande roll för att motverka nedåtrisker för prisstabilitet. I det aktuella läget med en oväntad och extraordinärt hög inflationsuppgång måste detta instrument omkalibreras för att vara i linje med den bredare penningpolitiska normaliseringen och förstärka transmissionen av styrräntehöjningarna till de förhållanden som råder för bankutlåning. Följaktligen beslutade vi att justera räntorna för TLTRO-III från och med den 23 november 2022 och därutöver erbjuda bankerna fler datum för frivillig förtida återbetalning.

I syfte att bättre anpassa avkastningen på de minimireserver som innehas av kreditinstitut i Eurosystemet till de förhållanden som råder på penningmarknaden beslutade vi att fastställa avkastningen på minimireserver till den ränta som gäller för ECB:s inlåningsfacilitet.

Mer om dagens beslut finns i ett pressmeddelande på vår webbplats. Information om de ändrade villkoren för TLTRO-III ges i ett separat pressmeddelande som publiceras kl.15.45 CET. Ett annat pressmeddelande om ändring i avkastning på minimireserver kommer också att publiceras kl. 15.45 CET.

Jag kommer nu att mer i detalj beskriva hur vi tror att ekonomin och inflationen kommer att utvecklas och därefter förklara vår bedömning av de monetära och finansiella förutsättningarna.

Ekonomisk aktivitet

Den ekonomiska aktiviteten i euroområdet har sannolikt tappat fart rejält under det tredje kvartalet i år och vi räknar med en ytterligare försvagning under resten av året samt i början av nästa år. Genom att reducera människors realinkomster och driva upp kostnaderna för företag fortsätter hög inflation att dämpa både konsumtion och produktion. Allvarliga störningar i gasleveranser har ytterligare förvärrat situationen och både konsumenternas och företagens förtroende har minskat snabbt, vilket också tynger ekonomin. Efterfrågan på tjänster bromsar in efter en stark utveckling under tidigare kvartal när dessa sektorer som drabbades hårdast av pandemirestriktioner åter öppnade upp, och enkätbaserade indikatorer för nya order i tillverkningssektorn går ner. Dessutom växer den globala ekonomiska aktiviteten mer långsamt i ett läge av ihållande geopolitisk osäkerhet, framför allt beroende på Rysslands obefogade aggression mot Ukraina, och stramare finansieringsförhållanden. Sämre bytesförhållanden till följd av att importpriserna stiger snabbare än exportpriserna slår också mot euroområdets intäkter.

Arbetsmarknaden fortsatte att utvecklas väl under det tredje kvartalet och arbetslösheten låg kvar på en historiskt sett låg nivå på 6,6 procent i augusti. Medan korttidsindikatorer tyder på att arbetstillfällen fortsatte att skapas under det tredje kvartalet kan ekonomins försvagning leda till en något högre arbetslöshet framöver.

För att begränsa risken av att elda på inflationen bör de finanspolitiska åtgärder som vidtas för att skydda ekonomin från effekterna av höga energipriser vara tidsbegränsade och inriktade på att hjälpa de mest utsatta. Politiska beslutsfattare bör skapa incitament för att få ner energikonsumtionen och förstärka energiförsörjningen. Samtidigt bör regeringar anta en finanspolitisk inriktning som syftar till att gradvis få ner höga offentliga skuldkvoter. Strukturpolitik bör utformas för att öka euroområdets tillväxtpotential och utbudskapacitet samt att stärka euroområdets motståndskraft. På så vis kan pristrycket reduceras på medellång sikt. Den snabba implementeringen av investerings- och strukturreformplanerna i NGEU-programmet kommer att väsentligt bidra till dessa mål.

Inflation

Inflationen steg till 9,9 procent i september, vilket återspeglar ytterligare uppgångar i samtliga komponenter. Energiprisinflationen, på 40,7 procent, var fortsatt den viktigaste pådrivande inflationsfaktorn, med ett ökat bidrag från priserna på gas och elektricitet. Livsmedelspriserna steg också ytterligare, till 11,8 procent, i och med att högre insatskostnader fördyrade livsmedelsproduktionen.

Flaskhalsar på utbudssidan lättar gradvis även om fördröjda effekter fortsätter att bidra till inflation. Effekterna av uppdämd efterfrågan, om än sjunkande, fortsätter att driva upp priserna i tjänstesektorn. Den svagare euron har också lett till högre inflationstryck.

Pristryck förekommer i allt fler sektorer, delvis beroende på att effekten av höga energikostnader slår igenom i hela ekonomin. Mått på underliggande inflation ligger alltså fortsatt kvar på höga nivåer. Inflationen, exklusive energi och livsmedel, steg ytterligare till 4,8 procent i september.

Starka arbetsmarknader lär troligen leda till högre löner. Detta torde även upphämtningseffekter för att kompensera för högre inflation göra. Nya löneuppgifter och löneavtal indikerar att lönetillväxten kan vara på väg uppåt. De flesta mått på långfristiga inflationsförväntningar ligger i dagsläget på runt två procent, även om ytterligare revideringar över målet behöver följas noggrant.

Riskbedömning

Inkommande data bekräftar att riskerna för den ekonomiska tillväxten klart och tydligt ligger på nedåtsidan, framför allt på kort sikt. Risken för ett utdraget krig i Ukraina utgör en signifikant risk. Framtidstron kan komma att försämras ytterligare och inskränkningar på utbudssidan åter försämras. Energi- och livsmedelskostnader skulle också under en längre tid kunna förbli högre än väntat. En svagare världsekonomi skulle kunna dra ner tillväxten i euroområdet ännu mer.

Riskerna för inflationsutvecklingen ligger primärt på uppsidan. På kort sikt utgörs den främsta risken av en ytterligare ökning av energipriserna i detaljhandelsledet. På medellång sikt kan inflationen bli högre än väntat i fall av ytterligare prisökningar på energi och livsmedelsråvaror och ett större genomslag till konsumentpriser, en varaktigt försämrad produktionskapacitet i euroområdets ekonomi, en ihållande ökning i inflationsförväntningarna över vårt mål eller högre löneökningar än beräknat. Däremot skulle sjunkande energikostnader och en ytterligare försvagad efterfrågan leda till lägre pristryck.

Finansiella och monetära förhållanden

Bankernas finansieringskostnader ökar som respons på stigande marknadsräntor. Det har även blivit dyrare för företag och hushåll att låna pengar. Bankutlåningen till företag är fortfarande robust i och med behoven av att finansiera högre produktionskostnader och uppbyggnad av lagerstockar. Samtidigt har efterfrågan på lån för att finansiera investeringar fortsatt att gå ner. Utlåningen till hushåll avtar i och med att kreditstandarder har stramats åt och efterfrågan på lån har minskat till följd av stigande räntor och lågt konsumentförtroende.

I vår senaste bankutlåningsenkät rapporteras att kreditstandarder på lån i samtliga kategorier stramades åt under det tredje kvartalet i år när bankerna blev mer oroade över de försämrade utsikterna för ekonomin och de risker som kunderna står inför i det aktuella läget. Bankerna väntas komma att strama åt sina kreditstandarder ytterligare under det fjärde kvartalet.

Slutsats

Sammanfattningsvis: vi höjde idag ECB:s tre styrräntor med 75 punkter och räknar med att höja räntorna ytterligare för att säkerställa en läglig återgång till vårt medelfristiga inflationsmål. Med denna tredje större styrräntehöjning i följd har vi gjort stora framsteg för minskad penningpolitisk ackommodering. Även de ändrade i villkoren för våra riktade långfristiga refinansieringstransaktioner kommer att bidra till den pågående normaliseringen av penningpolitiken.

Våra framtida räntebeslut kommer även framöver att vara databeroende och följa ett tillvägagångssätt med beslut från sammanträde till sammanträde. Vi står redo att inom vårt mandat justera samtliga instrument som står till vårt förfogande i syfte att säkerställa att inflationen återgår till vårt medelfristiga inflationsmål.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.