Vad är klimatrapportering?
21 april 2023 (uppdaterat den 25 juni 2024)
Klimatrapportering innebär att organisationer – t.ex. företag, banker och institutioner som ECB – offentliggör information om vilket koldioxidavtryck verksamheten ger och deras exponeringar mot klimatrisker. Den beskriver hur mycket en organisations verksamhet påverkar och påverkas av klimatförändringarna.
Rapporteringen kan t.ex. visa hur mycket koldioxid som ett företags anläggningar genererar, hur extrema väderförhållanden som översvämningar eller torka påverkar verksamheten eller hur gröna företagets investeringar är. Den kan dessutom informera oss om vad organisationen planerar att göra åt detta.
Klimatrapporteringen kan anta många olika former. Den kan offentliggöras som en rapport, en webbplats eller någon annan form av offentlig kommunikation.
På vilket sätt är klimatrapportering till nytta?
Information som klimatrapporteringen hjälper oss att fatta bättre underbyggda beslut. Precis som näringsdeklarationen för livsmedel hjälper människor att göra hälsosammare val, kan klimatrapporteringen ge oss möjlighet att hitta miljövänligare alternativ när vi handlar eller investerar. Om vi alla grundar våra beslut på denna rapportering kommer mer pengar att gå till verksamheter och teknik som hjälper vår ekonomi att bli grönare.
Klimatrapporteringen ger också människor en bättre bild av riskerna med att göra affärer med vissa företag eller banker. Ett företag med höga utsläpp av växthusgaser kan t.ex. hamna i svårigheter om ny klimatpolitik leder till att det måste ändra sin affärspraxis.
Företaget skulle kunna tappa försäljning eller t.o.m. tvingas lägga ner verksamheten, särskilt om det saknar en sund strategi för att minska koldioxidutsläpp eller hantera effekterna av det föränderliga klimatet. Ett sådant företags aktieägare eller långivare kan förlora mycket pengar. Vissa investerare och banker kan ta sådana förluster, men inte alla. Klimatrisker kan alltså leda till problem och instabilitet i ekonomin som helhet.
Varför är klimatrapportering av betydelse för ECB?
Som centralbank är det vår uppgift att hålla ett öga på riskerna. Vi måste förstå var klimatrisker kommer från, deras potentiella påverkan och vad som kommer att göras för att hantera dem. Den information som klimatrapporteringen ger kan göra våra analyser mer korrekta och tillförlitliga. Utifrån detta kan vi fatta rätt beslut och på så vis hålla vår valuta och det finansiella systemet stabilt.
Som banktillsynsmyndighet ber vi bankerna att vara medvetna om klimatrelaterade risker. Vi betonar att de måste vara transparenta när det gäller sin exponering mot dessa risker, särskilt inom koldioxidintensiva industrier (t.ex. bygg- och textilindustrin) och områden som är utsatta för klimatkatastrofer.
Banker bör t.ex. samla in och publicera information om utsläppen för de företag de lånar ut till. Det bör också föreligga transparens om vilka åtgärder som vidtas för att göra verksamheten grönare och därmed underlätta övergången till en mer hållbar ekonomi.
All denna nya information kommer att belysa de dolda kostnaderna för klimatrisker.
Vår egen klimatrapportering
ECB och centralbankerna i euroområdet (som tillsammans kallas Eurosystemet) publicerar också information om sitt koldioxidavtryck och hur de planerar att minska det. På ECB visar vi i vår årliga miljörapportering hur vi försökert göra affärsverksamheten grönare. Vi använder exempelvis mindre el och minskar utsläppen från tjänsteresor.
2023 publicerade vi två rapporter med klimatinformation om värdepappersinnehav i Eurosystemets penningpolitiska portföljer och de av ECB:s portföljer som inte innehas i penningpolitiska syften. Dessa rapporter kommer att uppdaters årligen. Nationell centralbanker i euroområdet publicerar också information om koldioxidavtrycket för sina innehav i portföljer som inte innehas i penningpolitiska syften.
Jämförbar klimatrapportering
Hur vi mäter och rapporterar klimatrisker bör följa ett gemensamt regelverk.
För att få en tydlig bild måste vi kunna jämföra klimatrapporteringen mellan olika typer av organisationer och helst även mellan olika länder. Dessutom måste vi kunna lita på att informationen är ändamålsenlig och tillförlitlig. Först då blir den användbar och möjliggör för oss att fatta beslut som bidrar till en bättre hantering av klimatrisker och en grönare ekonomi.
Lagstadgad klimatrapportering bör alltså gälla för alla banker och företag. Vissa av dessa gemensamma standarder finns redan och kommer snart att vara bindande, t.ex. EU:s direktiv om företagens hållbarhetsrapportering.
På internationell nivå arbetar International Sustainability Standards Board på standarder som skulle gälla utanför Europa och göra det lättare att jämföra information mellan länder.