Vad är AnaCredit?

11 november 2015 (uppdaterad 20 november 2020)

AnaCredit är en ny databas med detaljerad information om enskilda banklån i euroområdet. Namnet står för ”analytical credit datasets”. ECB startade projektet 2011 tillsammans med de nationella centralbankerna i euroområdet samt några centralbanker i EU-länder utanför euroområdet. Nya data och befintliga nationella låneregister kommer att användas för att skapa en harmoniserad databas som stödjer flera centralbanksfunktioner, såsom beslutsfattande i penningpolitiken och makrotillsyn.

AnaCredit-projekt

Varför är AnaCredit nödvändigt?

Bra beslutsfattande grundar sig på tillförlitliga data. I och med finanskrisen har behovet av bättre och mer detaljerad statistik ökat av två skäl.

1. Krisen har visat att olika ekonomiska sektorer och individuella företag och hushåll i olika euroländer reagerade väldigt olika på ekonomiska chocker. ECB måste av policyskäl känna till, förstå och övervaka händelseutvecklingen.
2. ECB och de nationella centralbankerna och myndigheterna inom euroområdet har tagit sig an nya uppgifter vad gäller makrotillsyn. Nya uppgifter kräver nya instrument och ny kunskap. Till en början är AnaCredit utformat för att samla in ytterligare information som behövs för uppgifter rörande penningpolitik och finansiell stabilitet. I ett senare skede kan ytterligare behov för banktillsyn komma att beaktas.

AnaCredit baseras på harmoniserade begrepp och definitioner och på en fullständig täckning av (åtminstone) alla euromedlemsstater. Detta för att säkerställa ökad jämförbarhet. Det förbättrar således avsevärt statistikunderlaget för Eurosystemet.

Hur kan AnaCredit vara till nytta för mig?

Nyckeln till bra beslutsfattande är att ha en god överblick över situationen och därför behöver centralbanker bra statistik. AnaCredit analyserar ingående statistik. Den ger mer detaljerad information vilken hjälper till vid penningpolitiskt beslutsfattande och bidrar till att hålla det finansiella systemet transparent och i gott skick. Detta kommer att ge viktiga fördelar för alla: beslutsfattare, tillsynspersonal, banker och i slutändan även medborgare.

Vad är annorlunda med AnaCredit?

AnaCredit ger data på detaljerad nivå för alla euroländer och dessa data är fullt jämförbara i och med att uppgifterna är baserade på harmoniserade begrepp och definitioner. AnaCredit möjliggör alltså analyser och jämförelser som inte tidigare var möjliga med dåvarande aggregerade data. Dessa analyser spelar en viktig roll för centralbanksfunktioner, t.ex. förberedelse och genomförande av penningpolitik och makrotillsyn.

AnaCredit ger t.ex. detaljerade data om tillgång till krediter för företag, inklusive små och medelstora företag, för vilka vi tidigare endast hade ofullständiga uppgifter baserade på enkäter. Skillnader vad gäller både utbud och efterfrågan för olika ekonomiska sektorer eller företagskategorier (t.ex. små kontra stora, tillverkning kontra tjänster) framgår nu tydligt. Tidigare var det dolt i aggregerade data. Tillförlitlig information om små och medelstora företags tillgång till banklån är av yttersta vikt för penningpolitiska beslut. Små och medelstora företag är nämligen ryggraden i den europeiska ekonomin och viktiga som arbetsgivare, och deras finansieringsvillkor bestäms i princip helt och hållet av bankerna. De detaljerade uppgifter som insamlats genom AnaCredit används även för att bedöma företagens skuldsättningsutveckling och hållbarheten hos de specifika företagskategorierna. Detta är väldigt viktigt vid bedömning av risker kopplade till bankers exponeringar.

Även för att bedöma kommande risker vad gäller finansiell stabilitet behöver experterna detaljerad information. Om t.ex. banksystemet i ett medlemsland inte är väldiversifierat och alltför exponerat till specifika regioner eller industrier kan AnaCredit synliggöra detta och möjliggöra en mer träffsäker analys av (sektoriella eller regionala) kreditrisker och deras potentiella utveckling till systemrisker i finanssektorn.

Harmoniserad rapportering via AnaCredit gör det även möjligt att utvärdera ett företags totala låneexponering gentemot samtliga banker inom euroområdet, inklusive gränsöverskridande exponering. Det saknades tidigare på grund av ofullständig eller icke jämförbar information. Banktillsynspersonal kan nu upptäcka när ett visst företag visar tecken på fördröjda återbetalningar till en eller flera banker, bedöma företagets kreditvärdighet samt utvärdera den potentiella risken för de exponerade bankerna.

Varför vill ECB ha så mycket data?

AnaCredit insamlar och efterfrågar enbart absolut nödvändig data. För närvarande efterfrågas enbart data rörande lån till företag (och andra juridiska enheter) och endast när dessa lån överstiger 25 000 euro. Den förhållandevis låga tröskeln är framför allt viktig för att minska bristen på data relaterade till analysen av finansieringen av små och medelstora företag runt om i euroområdet.

Kommer min granne att se hur mycket jag är skyldig min bank?

Generellt varken behöver eller vill ECB få reda på identiteten på låntagare inom hushållssektorn. Ifall ECB-rådet någon gång i framtiden funderar på att utvidga AnaCredit till att omfatta lån till hushållssektorn, exempelvis bostadslån, kommer dessa data att anonymiseras. Som en skyddsåtgärd, och för att säkerställa att lagtexten beskriver detta, har ECB också konsulterat Europeiska datatillsynsmannen, vars vägledning fullt ut har beaktats.

Vad händer om era system blir hackade?

Centralbanker har stor erfarenhet av att upprätthålla datasekretess. Det är en del av deras dagliga arbete. Eurosystemet hanterar redan mycket information av väldigt känsligt slag och har lämpliga system för detta. Kredit- och låneregister används för närvarande i flera europeiska länder och i vissa fall innehåller de mer känslig information än vad som förutses bli fallet här. Alla försiktighetsåtgärder vidtas, och kommer att vidtas, för att skydda personuppgifter i enlighet med förordning (EU) 2018/1725. 

Hur mycket kostar AnaCredit för bankerna? Lägger ni inte en allt för stor börda på de små bankerna?

ECB är, med tanke på den detaljnivå som efterfrågas, medveten om bördan som åläggs uppgiftslämnaren, i synnerhet i de länder där rapportering av detaljerad information är en ny företeelse. Med anledning av detta slutförde ECB 2014 en omfattande bedömning av ”fördelar och kostnader”, med målet att minimera rapporteringsbördan. Tack vare detta förfarande innehåller förordningen om AnaCredit endast de krav som bedöms vara tillräckligt policyrelevanta eller operationellt användbara för att rättfärdiga upprättandet av, och kostnader för, de data som krävs. Detta förfarande vad gäller ”fördelar och kostnader” har sedan länge varit en etablerad standard för ECB:s alla nya krav gällande statistik. Sammantaget är det definitivt värt mödan att samla in alla dessa data då både centralbanker och bankerna själva av olika skäl har behov av detaljerad information om kreditexponeringar.

Dessutom har man gjort allt som går för att begränsa bördan, särskilt för mindre institut. För att säkerställa proportionalitet kan mindre institut beviljas undantag av respektive nationell centralbank. I vissa länder kan detta innebära att flera hundra banker blir helt undantagna från rapporteringsskyldigheten.

Är det inte en överdrift att ha ett formulär med över 100 frågor per lån?

Detta måste sättas i perspektiv. Låt oss titta på vilken typ av data som krävs för individuella lån. Vi talar om 94 ”data-attribut” och sju unika identifierare som används flera gånger på de olika formulär som efterfrågas. Det är sant att viss känslig information om företag (t.ex. namn, adress, juridisk form) efterfrågas. Detta behövs för att möjliggöra konsolidering av ett företags totala skuldbelopp, som eventuellt kan vara fördelat över hela Europa på ett stort antal banker. Informationen måste därför vara detaljerad och exakt.

Hur säkerställer ni att AnaCredit inte blir för dyrt för bankerna?

Ända sedan projekt AnaCredit inleddes har ECB noga utvärderat effekterna i syfte att begränsa kostnaderna. Såsom krävs för allt insamlande av nya statistikuppgifter, införde ECB 2014 ett förfarande gällande ”fördelar och kostnader”. Där vägdes de förväntade fördelarna med den nya informationen för användare mot de förväntade kostnaderna, även sådana som uppgiftslämnare, dvs. banker, skulle drabbas av. Representanter för banksektorn var direkt delaktiga i denna process, främst via respektive nationell centralbank. Detta väl etablerade förfarande säkerställer att rapporteringskraven är så kostnadseffektiva som möjligt. Den 4 december 2015 lanserade ECB ett informellt offentligt samråd om utkastet till ECB:s förordning om insamling av detaljerad data om krediter och kreditrisker (AnaCredit). På så vis fick allmänheten möjlighet att uttrycka synpunkter på rapporteringskraven. Efter det offentliga samrådet analyserade och beaktade ECB alla kommentarer som inkommit. Ifall ECB-rådet överväger att i framtiden utvidga AnaCredit kommer detta att ske enligt ett bestämt förfarande där de berörda parterna informeras och där det är möjligt att ett offentligt samråd hålls gällande data som särskilt insamlats för banktillsyn.

Denna förklaring uppdaterades den 20 november 2020 för att återspegla en ändring i regelverket om skydd av personuppgifter inom EU.