Penningpolitiska beslut

15 december 2022

ECB-rådet beslutade idag att höja de tre styrräntorna med 50 punkter och, baserat på den väsentligt uppåtriktade revideringen av inflationsutsikterna, räknar med ytterligare höjningar. ECB-rådet bedömer framför allt att räntorna alltjämt kommer att behöva stiga avsevärt i en stadig takt för att nå nivåer som är tillräckligt restriktiva för att säkerställa en läglig återgång av inflationen till tvåprocentsmålet på medellång sikt. Att hålla räntorna på restriktiva nivåer kommer att leda till att inflationen med tiden dämpas i och med att efterfrågan minskar och kommer även att skydda mot risken för en ihållande uppväxling i inflationsförväntningarna. ECB-rådets framtida räntebeslut kommer att fortsätta vara databeroende och följa ett tillvägagångssätt med beslut från sammanträde till sammanträde.

Styrräntorna är ECB-rådets viktigaste verktyg för att ange den penningpolitiska inriktningen ECB-rådet diskuterade idag även principerna för en normalisering av Eurosystemets innehav av värdepapper i penningpolitiska syften. Från och med mars 2023 kommer APP-portföljen att minskas i en måttlig och förutsägbar takt. Detta beror på att Eurosystemet inte längre kommer att återinvestera alla värdepapper som förfaller. Minskningen kommer i genomsnitt att uppgå till 15 miljarder euro per månad fram till och med slutet av det andra kvartalet 2023 och takten därefter fastställas efter hand.

ECB-rådet kommer vid sitt sammanträde i februari att tillkännage detaljerad information om parametrar för minskning av APP-innehaven. ECB-rådet kommer regelbundet att se över minskningstakten för APP-portföljen för att säkerställa att den är fortsatt förenlig med den övergripande penningpolitiska strategin och inriktningen för att bevara marknadsfunktionen och upprätthålla en fast kontroll av de kortfristiga penningmarknadsförhållandena. I slutet av 2023 kommer ECB-rådet även att se över det operativa styrsystemet för de korta räntorna, vilket kommer att ge information om slutpunkten för balansräkningsnormaliseringen.

ECB-rådet beslutade idag att höja räntorna och räknar med ytterligare kraftiga höjningar eftersom inflationen fortfarande är alltför hög och beräknas ligga kvar över målet under alltför lång tid. Enligt Eurostats snabbstatistik var inflationen 10,0 procent i november, något lägre än de 10,6 procent som uppmättes i oktober. Nedgången berodde främst på lägre energiprisutveckling. Livsmedelspriserna och underliggande pristryck i ekonomin har förstärkts och kommer att hålla i sig ett tag framöver. I ett läge av exceptionell osäkerhet har Eurosystemets experter kraftigt uppreviderat sina inflationsprognoser. De förutspår nu att inflation i genomsnitt kommer att nå 8,4 procent 2022 för att sedan sjunka till 6,3 procent 2023. Inflation beräknas gå ner kraftigt under årets lopp. Inflationen väntas därefter i genomsnitt ligga på 3,4 procent 2024 och 2,3 procent 2025. Inflationen, exklusive energi och livsmedel, väntas i genomsnitt vara 3,9 procent 2022, öka till 4,2 procent 2023 och därefter sjunka till 2,8 procent 2024 och 2,4 procent 2025.

Ekonomin i euroområdet kan komma att avmattas under innevarande kvartalet på grund av energikrisen, högre osäkerhet, svagare världsekonomisk aktivitet och stramare finansieringsförhållanden. Enligt de senaste prognoserna av Eurosystemets experter skulle en recession bli relativt kortlivad och inte så djup. Tillväxten beräknas dock bli dämpad under nästa år och har reviderats ner kraftigt jämfört med tidigare prognoser. På lite längre sikt förutspås tillväxten återhämta sig när de nuvarande motvindarna mojnat. På det hela taget förutses nu i prognoserna av Eurosystemets experter att ekonomin växer med 3,4 procent 2022, 0,5 procent 2023, 1,9 procent 2024 och med 1,8 procent 2025.

ECB:s styrräntor

ECB-rådet beslutade att höja ECB:s tre styrräntor med 50 punkter. Följaktligen kommer räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntorna på marginalutlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten att höjas till 2,50 procent, 2,75 % respektive 2,00 % fr.o.m. den 21 december 2022.

Programmet för köp av tillgångar (APP) och stödköpsprogram föranlett av pandemin (PEPP)

ECB-rådet avser att fullt ut återinvestera förfall av värdepapper förvärvade inom APP fram till åtminstone slutet av februari 2023. Därefter kommer APP-portföljen att minskas i en måttlig och förutsägbar takt då Eurosystemet inte längre återinvesterar alla värdepapper som förfaller. Minskningen kommer i genomsnitt att uppgå till 15 miljarder euro per månad fram till och med slutet av det andra kvartalet 2023 och takten därefter fastställas efter hand.

Vad gäller PEPP-programmet avser ECB-rådet att återinvestera förfall av värdepapper förvärvade inom det programmet fram till åtminstone slutet av 2024. I varje fall kommer den framtida utfasningen av PEPP-portföljen att hanteras så att den inte inverkar på lämplig penningpolitisk inriktning.

ECB-rådet kommer att fortsätta tillämpa flexibilitet vid återinvestering av kommande förfall i PEPP-portföljen (stödköpsprogram föranlett av pandemin) i syfte att motverka risker mot transmissionsmekanismen relaterat till pandemin.

Refinansieringstransaktioner

Allt eftersom bankerna återbetalar belopp som upplånats under riktade långfristiga refinansieringstransaktioner (TLTRO), kommer ECB-rådet regelbundet att granska hur riktade utlåningstransaktioner bidrar till den penningpolitiska inriktningen.

***

ECB-rådet står redo att, inom ramen för sitt mandat, vid behov justera alla sina instrument så att inflationen återgår till 2-procentsmålet på medellång sikt. Instrumentet för transmissionsskydd (TPI) är tillgängligt för att motverka obefogade, störande marknadskrafter som utgör ett allvarligt hot mot den penningpolitiska transmissionen i samtliga länder i euroområde och på så vis möjliggöra för ECB-rådet att mer effektivt uppfylla sitt prisstabilitetsmandat.

ECB:s ordförande kommer att redogöra för de överväganden som ligger bakom dessa beslut vid en presskonferens som börjar kl. 14:45 (centraleuropeisk tid) idag.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.