PRESSKONFERENS

Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande

Frankfurt am Main den 24 juli 2025

God eftermiddag, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens.

ECB-rådet beslutade idag att hålla de tre styrräntorna oförändrade. Inflationen är för närvarande på vårt medelfristiga 2-procentsmål. Inkommande uppgifter är i stort sett i linje med våra tidigare bedömningar av inflationsutvecklingen. Inhemskt pristryck har fortsatt att lätta, med en långsammare löneutveckling. Delvis som resultat av ECB-rådets tidigare räntesänkningar har ekonomin överlag än så länge visat motståndskraft i en utmanande global miljö. Samtidigt är läget fortsatt utomordentligt osäkert, särskilt beroende på handelskonflikter.

Vi är fast beslutna att se till att inflationen på medellång sikt stabiliseras på vårt 2-procentsmål. Vi kommer att följa ett databeroende tillvägagångssätt med beslut från sammanträde till sammanträde för att fastställa den lämpliga penningpolitiska inriktningen. Framför allt kommer räntebesluten att baseras på vår bedömning av inflationsutsikterna, och de omgivande riskerna, i ljuset av inkommande ekonomisk och finansiell information samt dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen. Vi kommer inte i förhand att binda oss till en viss räntebana.

Mer om dagens beslut finns i ett pressmeddelande på vår webbplats.

Jag tänker nu mer i detalj beskriva hur vi tror att ekonomin och inflationen kommer att utvecklas och därefter förklara vår bedömning av de monetära och finansiella förutsättningarna.

Ekonomisk aktivitet

Under det första kvartalet växte ekonomin starkare än väntat. Detta berodde delvis på att företag tidigarelade sin export i och med att de räknade med höjda tullar. Men tillväxten stärktes också av starkare privat konsumtion och investeringar.

Färska enkätuppgifter pekar mot en överlag blygsam ökning i både tillverkningsindustrin och tjänstesektorn. Samtidigt leder högre aktuella och förväntade tullar, den starkare euron och ihållande geopolitisk osäkerhet till att företagen är mer tveksamma att investera.

En robust arbetsmarknad, stigande realinkomster och starka balansräkningar i den privata sektorn ger samtidigt fortsatt stöd åt konsumtion. Arbetslösheten låg på 6,3 procent i maj, nära den lägsta nivån sedan euron infördes. Lättande finansieringsförhållanden ger stöd åt inhemsk efterfrågan, inbegripet på bostadsmarknaden. På sikt torde även högre offentliga investeringar i försvar och infrastruktur främja tillväxten.

ECB-rådet anser att det i det nuvarande geopolitiska läget är viktigare än någonsin att skyndsamt stärka euroområdet och dess ekonomi. Finans- och strukturpolitiken bör göra ekonomin mer produktiv, konkurrenskraftig och motståndskraftig. Regeringarna borde prioritera tillväxtfrämjande strukturreformer och strategiska investeringar och samtidigt säkerställa hållbarheten i de offentliga finanserna. Det viktigt att fullborda spar- och investeringsunionen och bankunionen, och här följa en tydlig och ambitiös tidsplan samt att snabbt upprätta det rättsliga ramverket för ett eventuellt införande av en digital euro. ECB-rådet välkomnar Eurogruppens åtagande att förbättra de offentliga utgifternas effektivitet, kvalitet och sammansättning och stöder de ansträngningar som europeiska myndigheter gör för att bevara de ömsesidiga fördelarna med global handel.

Inflation

Inflationen på årsbasis låg i juni på 2,0 procent, efter 1,9 procent i maj. Energipriserna steg i juni men är fortfarande lägre än för ett år sedan. Livmedelsinflationen lättade något till 3,1 procent. Varuinflationen sjönk till 0,5 procent i juni medan tjänsteinflationen tickade upp till 3,3 procent, från 3,2 procent i maj.

Indikatorer på underliggande inflation är fortsatt överlag i linje med vårt medelfristiga 2-procentsmål. Arbetskraftskostnader har fortsatte att dämpas. Löneökningen per anställd på årsbasis sjönk till 3,8 procent under det första kvartalet, från 4,1 procent föregående kvartal. Kombinerat med starkare produktivitetstillväxt ledde detta till en långsammare ökning av enhetsarbetskostnader. Framåtblickande indikatorer, inbegripet ECB:s lönespårare och enkätundersökningar om företagens löneförväntningar, konsumenter och professionella prognosmakare, pekar mot ytterligare sjunkande lönetillväxt.

Konsumenternas kortsiktiga inflationsförväntningar sjönk i både maj och juni, en vändning från den uppgång som observerats under föregående månader. De flesta mått på inflationsförväntningarna på längre sikt ligger fortsatt kvar runt 2 procent, vilket ger stöd åt att inflationen stabiliseras runt vårt mål.

Riskbedömning

Riskerna för den ekonomiska tillväxten ligger fortsatt kvar på nedåtsidan. Bland de viktigaste riskerna ses en fortsatt eskalering av globala handelsspänningar och därmed sammanhängande osäkerhet som skulle kunna dämpa exporten och dra ner investeringar och konsumtion. En försämring av stämningsläget på marknaden skulle kunna leda till stramare finansieringsförhållanden och större riskaversion samt leda till att företag och hushåll blir mindre benägna att investera och konsumera. Geopolitiska spänningar, som Rysslands orättfärdiga krig mot Ukraina och den tragiska konflikten i Mellanöstern, är fortfarande en stor källa till osäkerhet. En snabb lösning av de handels- och geopolitiska spänningarna skulle däremot stärka tillförsikten och stimulera aktiviteten. Högre utgifter för försvar och infrastruktur, tillsammans med produktivitetshöjande reformer skulle öka tillväxten. Ökat förtroende bland företag skulle också stimulera privata investeringar.

Utsikterna för inflationsutvecklingen är mer osäkra än vanligt p.g.a. det volatila globala handelspolitiska läget. En starkare euro skulle kunna leda till att inflationen går ner mer än väntat. Dessutom skulle inflationen kunna bli lägre om högre tullar ledde till lägre efterfrågan på export från euroområdet och föranleda länder med överkapacitet att omdirigera sin export till euroområdet. Handelsspänningar skulle kunna leda till ökad volatilitet och riskaversion på finansmarknaderna, vilket skulle hämma inhemsk efterfrågan och således även leda till lägre inflation. Däremot skulle inflationen kunna bli högre om en fragmentering av de globala leveranskedjorna drev upp importpriserna och ökade kapacitetsbegränsningarna i den inhemska ekonomin. Ökade försvars- och infrastrukturutgifter skulle också kunna leda till högre inflation på medellång sikt. Extrema väderhändelser och den pågående klimatkrisen skulle också kunna leda till en bredare uppgång i livsmedelspriserna än väntat.

Finansiella och monetära förhållanden

Marknadsräntorna har stigit sedan vårt förra sammanträde, särskilt för längre löptider. Samtidigt fortsätter våra tidigare räntesänkningar att göra det billigare för företagen att låna. Den genomsnittliga räntan på nya lån till företag sjönk till 3,7 procent i maj, från 3,8 procent i april. Kostnaden för att emittera marknadsbaserad skuldfinansiering sjönk också, och låg i maj på 3,6 procent. Medan tillväxttakten för lån till företag sjönk till 2,5 procent i maj var utgivningen av företagsobligationer starkare, och steg med en tillväxttakt om 3,4 procent på årsbasis.

Som framgår av vår senaste enkätundersökning för euroområdet om bankernas utlåning var lånevillkoren på företagslån i stort sett oförändrad under det andra kvartalet. Medan bankernas oro för kundernas ekonomiska risker hade en åtstramande effekt på lånevillkoren uppvägdes detta i stort sett av starkare konkurrens mellan långivarna. Samtidigt ökade företagens efterfrågan på lån något tack vare lägre räntor, men fortsatt försiktighet rådde dock som resultat av global osäkerhet och handelsspänningar.

Den genomsnittliga räntan på nya bolån var i princip oförändrad sedan början av året och låg i maj på 3,3 procent. Till följd av starkt ökad efterfrågan steg ökningstakten för bolån till 2,0 procent i maj medan lånevillkoren blev något stramare under det andra kvartalet.

Sammanfattning

ECB-rådet beslutade idag att hålla de tre styrräntorna oförändrade. Vi är fast beslutna att se till att inflationen stabiliseras på vårt tvåprocentsmål på medellång sikt. Vi kommer att följa ett databeroende tillvägagångssätt med beslut från sammanträde till sammanträde för att fastställa den lämpliga penningpolitiska inriktningen. Räntebesluten kommer att baseras på vår bedömning av inflationsutsikterna, och omgivande risker, i ljuset av inkommande ekonomisk och finansiell information samt dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen. Vi kommer inte i förhand att binda oss till en viss räntebana.

Under alla omständigheter står vi redo att inom ramen för vårt mandat säkerställa att inflationen varaktigt stabiliseras på vårt medelfristiga 2-procentsmål och att bevara en smidig transmission av penningpolitiken.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.