Nyckeltal

1 Förvaltningsberättelse

1.1 Syftet med ECB:s förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelsen^[1] är en integrerad del av ECB:s årsbokslut och är utformad för att ge läsarna bakgrundsinformation om årsredovisningen.^[2] ECB:s aktiviteter och transaktioner genomförs för att stödja målen för policymålen. Följaktligen bör finansiella positioner och resultat beaktas i samband med dessa åtgärder.

Följaktligen presenterar förvaltningsberättelsen ECB:s viktigaste uppgifter och verksamhet och hur dessa påverkar årsredovisningen. I den analyseras vidare de viktigaste händelserna i balansräkningen och i resultaträkningen under året och den innehåller information om ECB:s finansiella resurser. Den ger slutligen en beskrivning av den riskmiljö i vilken ECB är verksam, information om vilka specifika risker ECB är exponerad för samt vilka policyer för riskhantering som används för att dämpa dessa risker.

1.2 Huvudsakliga uppgifter och verksamheter

ECB ingår i Eurosystemet, som utöver ECB består av de 19 nationella centralbankerna i de EU-medlemsstater som har euron som valuta. Eurosystemet främsta mål är att upprätthålla prisstabilitet.^[3] ECB utför sina uppgifter, vilka fastställs i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt^[4]och i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken^[5] (diagram 1). ECB bedriver sin verksamhet för att uppfylla sitt mandat och inte i vinstsyfte.

Eurosystemets penningpolitiska transaktioner redovisas i ECB:s och de nationella centralbankernas årsredovisningar, vilket återspeglar principen om decentralisering av penningpolitikens genomförande i Eurosystemet. Tabell 1 nedan ger en översikt över ECB:s viktigaste transaktioner och funktioner för att uppfylla sitt mandat och visar hur dessa påverkar ECB:s årsredovisning.

Bidrag till ett säkert och sunt banksystem och till stabilitet i det finansiella systemet

Övrigt

1) Mer information om värdepappersutlåning finns på ECB:s webbplats.
2) Mer information om valutaswappavtal finns på ECB:s webbplats.
3) Mer information om Eurosystemets likviditetstransaktioner i euro mot godtagbara säkerheter finns på ECB:s webbplats.
4) Mer information om Target2 finns på ECB:s webbplats.

1.3 Finansiell utveckling

1.3.1 Balansräkning

Under perioden 2017–2021 drevs utvecklingen i ECB:s balansräkning främst av ECB:s direkta värdepappersköp som del av Eurosystemets genomförande av penningpolitiken (diagram 1). ECB:s balansräkning ökade under 2018, främst på grund av nettoköp av värdepapper inom ramen för programmet för köp av tillgångar (APP).^[6] Nettoinköpen inom ramen för detta program upphörde i december 2018 och återupptogs igen i november 2019. Till följd av detta växte ECB:s balansräkning långsammare under 2019 och merparten av denna tillväxt berodde på ökat marknadsvärde på ECB:s valutareserver och värdet på eurosedlar i omlopp. För att bemöta effekterna av coronapandemin (covid-19) beslutade ECB-rådet 2020 om ett omfattande penningpolitiskt åtgärdspaket, inbegripet lanseringen av PEPP-programmet (stödköpsprogram föranlett av pandemin)^[7], vilket ledde till ytterligare tillväxt i balansräkningen. Nettoköpen inom ramen för APP och PEPP fortsatte 2021, vilket ledde till att storleken på ECB:s balansräkning ökade ytterligare.

Under 2021 ökade ECB:s balansräkning med 110,8 miljarder euro till 680,1 miljarder euro, främst beroende på ECB:s andel av värdepappersköpen inom PEPP-programmet och APP-programmet. Dessa köp resulterade i en ökning i ”Värdepapper som innehas i penningpolitiska syften” medan kontantavvecklingen av dessa köp via Target2 ledde till en motsvarande ökning i ”Skulder inom Eurosystemet”. Denna ökning av skulder inom Eurosystemet uppvägdes mer än väl av de kontanter som erhållits från ECB:s Target2-kunder utanför euroområdet, vilket även ledde till en ökning av övriga skulder.

Dessutom bidrog det ökade värdet på eurosedlar i omlopp samt det ökade marknadsvärdet på ECB:s valutareserver till denna tillväxt i ECB:s balansräkning.

Värdepapper i euro som innehas för penningpolitiska syften utgjorde 65 procent av ECB:s totala tillgångar vid slutet 2021. I denna balanspost ingår värdepapper som ECB köpt inom programmet för värdepappersmarknaderna (SMP), de tre programmen för köp av säkerställda obligationer (CBPP1, CBPP2 och CBPP3), ABSPP, PSPP och PEPP.

I linje med ECB-rådets beslut fortsatte ECB under 2021 med sina nettoköp av värdepapper inom ramen för APP och PEPP, vilket inbegriper återinvestering av förfall av värdepapper som har förvärvats inom dessa program. Som resultat av dessa köp ökade ECB:s värdepappersportfölj för penningpolitiska syften med 96,4 miljarder euro, till 445,4 miljarder euro (se diagram 2). Köp inom PEPP-programmet stod för merparten av denna ökning. Innehavsminskningarna i SMP- CBPP1-, och CBPP2-programmen uppgick till 1,3 miljarder euro och berodde på värdepappersförfall.

I december 2021 tillkännagav ECB-rådet^[8] att månadstakten för nettotillgångsköpen i APP-programmet skulle öka till 40 miljarder euro under det andra kvartalet samt till 30 miljarder euro under det tredje kvartalet. Från och med oktober 2022 kommer nettotillgångsköpen att fortsätta med en månatlig takt på 20 miljarder euro så länge det behövs för att förstärka den ackommoderande effekten av ECB:s styrräntor samt upphöra strax innan ECB-rådet börjar höja ECB:s styrräntor. ECB-rådet beslutade även att upphöra med nettotillgångsköpen inom PEPP i slutet av mars 2022. Dessa kan dock återupptas vid behov för att motverka negativa chocker relaterade till pandemin. Eurosystemet kommer att fortsätta att fullt ut återinvestera förfall av värdepapper som förvärvats inom ramen för APP och PEPP i linje med ECB-rådets beslut.

För de aktiva programmen för värdepapper som innehas för penningpolitiska syften, nämligen APP och PEPP, hade värdepapper i ECB:s innehav i slutet av 2021 diversifierade löptidsprofiler^[9] (se diagram 3).

Under 2021 ökade det totala värdet i euro på ECB:s valutareservportfölj, som består av guld, särskilda dragningsrätter, US-dollar, japanska yen och kinesiska renminbin, med 4,5 miljarder euro till 80,3 miljarder euro.

Beräknat i euro ökade ECB:s innehav av guld och guldfordringar 2021 med 1,1 miljard euro till 26,1 miljarder euro (diagram 4) beroende på en ökning i marknadspriset på guld i eurotermer medan storleken på innehav i uns var oförändrad. Denna ökning ledde också till en motsvarande ökning av ECB:s värderegleringskonton för guld (se avsnitt 1.3.2 ”Finansiella resurser”).

ECB:s valutainnehav^[10] i US-dollar, japanska yen och kinesiska renminbi ökade i eurotermer med 2,9 miljarder euro till 53,0 miljarder euro (diagram 5) främst som resultat av dollarns appreciering mot euron. US-dollarns appreciering återspeglas också i högre saldon i ECB:s värderegleringskonton (se avsnitt 1.3.2, ”Finansiella resurser”).

US-dollar är fortfarande den största komponenten i ECB:s valutareserv och uppgick till ca 77 procent av det totala innehavet vid slutet av 2021.

ECB förvaltar investeringar i sina valutainnehav enligt en trestegsmetod. Efter förslag från avdelningen för ECB:s riskhantering utformas en strategisk referensportfölj som sedan godkänns av ECB-rådet. Sedan sammanställer ECB:s portföljförvaltare den taktiska referensportföljen, som godkänns av ECB-rådet. I ett tredje steg genomförs dagligen investeringstransaktioner decentraliserat av de nationella centralbankerna.

ECB:s valutainnehav är huvudsakligen investerat i värdepapper och penningmarknadsinlåning eller som kontoinnehav (diagram 6). Värdepapper i denna portfölj värderas till marknadspris vid årets slut.

Syftet med ECB:s valutainnehav är att finansiera potentiella interventioner på valutamarknaden. Av denna anledning förvaltas ECB:s valutainnehav i enlighet med tre målsättningar (i prioritetsordning): likviditet, säkerhet och avkastning. Följaktligen innehåller denna portfölj huvudsakligen värdepapper med kort löptid (diagram 7).

Under 2021 ökade värdet på portföljen för egna medel med 0,4 miljarder till 21,1 miljarder euro (diagram 8), främst på grund av investering av de belopp som de nationella centralbankerna i euroområdet under 2021 har betalat in som första delbetalning av sina ökade andelar av ECB:s kapital efter Bank of Englands utträde ur ECBS (se avsnitt 1.3.2, ”Finansiella resurser”). Denna ökning uppvägdes delvis, främst på grund av det minskade marknadsvärdet på värdepapper som hålls i portföljen för egna medel.

Portföljen består huvudsakligen av värdepapper i euro som värderas till marknadspris vid årets slut. Under 2021 bestod portföljen till 72 procent av statspapper.

ECB beslutade 2021 att använda en del av sin portfölj för egna medel för att investera i en särskild eurodenominerad fond för gröna obligationer (EUR BISIP G2), som Bank for International Settlements (BIS) lanserade i januari 2021 för centralbanker. Denna investering kompletterar direkta köp av gröna obligationer på andrahandsmarknader. Andelen gröna investeringar i portföljen för egna medel fortsatte att öka stadigt, från 3,5 procent i slutet av 2020 till 7,6 procent i slutet av 2021. ECB planerar att denna andel ska öka under de kommande åren.

ECB:s portfölj för egna medel består huvudsakligen av investeringar av ECB:s finansiella resurser, nämligen dess inbetalda kapital och belopp som innehas i den allmänna reservfonden och avsättning för finansiella risker. På grund av återinvestering av intäkter och värdering av värdepapper till marknadspris överensstämmer storleken på portföljen för egna medel och ovannämnda finansiella resurser inte nödvändigtvis. Syftet med denna portfölj är att skapa intäkter som bidrar till finansieringen av de av ECB:s driftskostnader som inte hänger samman med tillsynsuppgifterna.^[11] Den investeras i tillgångar i euro, inom de gränser som anges i dess ramverk för riskkontroll. Detta resulterar i en mer diversifierad löptidsstruktur (diagram 9) än i valutareservportföljen.

I slutet av 2021 ökade det totala värdet av eurosedlar i omlopp till 1 544,4 miljarder euro, en ökning med 8 % jämfört med slutet av 2020. ECB har tilldelats en andel på 8 procent av det totala värdet utelöpande eurosedlar. Detta värde uppgick vid årets slut till 123,6 miljarder euro. Eftersom ECB inte självt ger ut sedlar, utgörs detta innehav av fordringar inom Eurosystemet gentemot de nationella centralbankerna i euroområdet till ett värde som motsvarar värdet på sedlarna i omlopp.

ECB:s skulder inom Eurosystemet, som huvudsakligen innefattar det Target2-saldo netto som de nationella centralbankerna i euroområdet har gentemot ECB samt ECB:s skulder för de valutareserver som de nationella centralbankerna i euroområdet överfört till ECB när de anslöt sig till Eurosystemet, minskade med 3,3 miljarder euro till 375,1 miljarder euro under 2021. Utvecklingen av skulder inom Eurosystemet under perioden 2017–2020 drevs främst av utvecklingen av nettoskulden i Target2. Detta är resultatet av att ECB:s nettoköp av värdepapper för penningpolitiska syften avvecklas via Target2-konton (diagram 10).

Effekterna av penningpolitiska värdepappersköp på nettoskulden i Target2 utjämnades mer än väl under 2021 mer än väl, främst beroende på de större insättningar som har erhållits från ECB:s Target2-kunder utanför euroområdet och hemmahörande utanför euroområdet som accepteras av ECB i dess roll som fiskalt ombud samt på ökningen av kontanter som erhållits som säkerhet från värdepapperslån.

1.3.2 Finansiella resurser

ECB:s finansiella resurser består av dess kapital, avsättning för finansiella risker, värderegleringskonton och årets vinst. Dessa finansiella resurser i) investeras i tillgångar som genererar intäkter och/eller ii) används för att direkt uppväga förluster som uppstår genom finansiella risker. Per den 31 december 2021 uppgick ECB:s finansiella resurser totalt till 49,7 miljarder euro (diagram 11). Detta var 3,5 miljarder högre än 2020, på grund av ökningar av i) värderegleringskonton efter US-dollarns appreciering mot euron samt uppgången i marknadspriset för guld mätt i euro 2021, ii) det inbetalade kapitalet och iii) avsättningen för finansiella risker^[12]. Dessa ökningar uppväger mer än väl att 2021 års vinst var lägre än 2020.

Orealiserade vinster på guld, utländsk valuta och värdepapper som har omvärderats intäktsförs inte i resultaträkningen utan bokförs direkt på värderegleringskonton på skuldsidan av ECB:s balansräkning. Saldona i dessa konton kan användas för att absorbera effekten av framtida negativa växelkurs- och/eller prisrörelser och stärker således ECB:s skydd mot de underliggande riskerna. Under 2021 ökade värderegleringskontona för guld, utländsk valuta och värdepapper^[13] med 3,8 miljarder euro till 33,1 miljarder euro. Skälet till detta var högre värderegleringssaldon för utländsk valuta och guld, vilket främst berodde på US-dollarns appreciering mot euron (se diagram 12) samt uppgången i marknadspriset för guld mätt i euro, vilket delvis uppvägdes av nedgången i värderegleringssaldon för värdepapper.

Efter Bank of Englands utträde ur ECBS 2020 ökade de återstående nationella centralbankernas andelar av ECB:s tecknade kapital. ECB-rådet beslutade att de återstående nationella centralbankerna skulle täcka enbart det kapital på 58 miljoner euro som hade betalats in av, och sedan återbetalats till, Bank of England under 2020 samt att de nationella centralbankerna i euroområdet skulle betala återstoden av sina ökade andelar genom två årliga delbetalningar 2021 och 2022. Efter den första delbetalningen från de nationella centralbankerna i euroområdet ökade ECB:s inbetalade kapital med 0,6 miljarder euro till 8,3 miljarder euro 2021. Under 2022 kommer det att öka med ytterligare 0,6 miljarder euro till 8,9 miljarder euro.^[14]

Med tanke på dess stora exponering mot finansiella risker (se avsnitt 1.4.1, ”Finansiella risker”) håller ECB en avsättning för finansiella risker. Varje år granskas storleken på denna avsättning med beaktande av ett antal faktorer, inbegripet innehavet av risktillgångar, beräknat resultat för det kommande året och en riskbedömning. Avsättningar för finansiella risker, inklusive eventuella belopp i ECB:s allmänna reservfond, får inte överstiga värdet av det kapital som betalats in av de nationella centralbankerna i euroområdet.

I och med att ECB:s inbetalade kapital ökade med 0,6 miljarder euro under 2021 höjdes den lagstadgade övre gränsen för avsättning för finansiella risker med motsvarande belopp. Med hänsyn till resultaten av bedömningen av ECB:s exponeringar för finansiella risker beslutade ECB-rådet att överföra 0,6 miljarder euro till ECB:s avsättning för finansiella risker, som därmed ökade till den högsta tillåtna nivån på 8,2 miljarder euro.

Den vinst som blev resultatet av ECB:s tillgångar och skulder under ett visst räkenskapsår kan användas för att absorbera potentiella förluster som uppstått under samma år. Under 2021 uppgick ECB:s vinst, efter överföring till avsättningen för finansiella risker, till 0,2 miljarder euro (se avsnitt 1.3.3, ”Resultaträkning”).

1.3.3 Resultaträkning

Efter flera år av vinstökning nådde ECB:s årliga resultat en topp 2019, främst till följd av stigande ränteintäkter från värdepapper för penningpolitiska syften och från valutareserver. Under 2020 började ECB:s vinst minska, främst på grund av lägre intäkter från ovannämnda poster.

ECB:s vinst 2021 var 192 miljoner euro (2020: 1 643 miljoner euro). Minskningen på 1 452 miljoner euro jämfört med 2020 berodde främst på ett lägre nettoresultat från finansiella transaktioner, nedskrivningar och riskavsättningar, framför allt till följd av överföringen till avsättningen för finansiella risker, och lägre nettoränteintäkter (diagram 13).

ECB:s nettoränteintäkter minskade med 451 miljoner euro till 1 566 miljoner euro (diagram 14), främst beroende på lägre ränteintäkter på värdepapper för penningpolitiska syften samt på valutareserver. Dessa minskningar uppvägdes endast delvis av ökningen i övriga ränteintäkter.

Nettoränteintäkter på värdepapper som innehas i penningpolitiska syften minskade med 331 miljoner euro till 1 006 miljoner euro 2021 (diagram 15), främst beroende på negativa nettoränteintäkter på PEPP-portföljen. PEPP-programmets fortsatta värdepappersköp inom den offentliga sektorn, till negativ genomsnittlig avkastning, är ett resultat av den låga avkastningen på statsobligationer i euroområdet under programmets genomförande (diagram 16). Detta ledde till högre negativa nettoränteintäkter på denna portfölj: 2021 uppgick de till 252 miljoner euro, vilket kan jämföras med negativa nettoränteintäkter på 41 miljoner euro året innan. Nettoränteintäkterna på SMP-, CBPP1- och CBPP2-portföljerna minskade dessutom med 82 miljoner euro till 111 miljoner euro. Detta föranleddes av att storleken på dessa portföljer minskade som resultat av förfall på värdepapper. Slutligen minskade nettoränteintäkterna från APP (från värdepapper i ABSPP, CBPP3 och PSPP) med 37 miljoner euro till 1 147 miljoner euro, främst beroende på en lägre genomsnittlig ränta på värdepapper i ABSPP.

Under 2021 genererade värdepappersinnehav i penningpolitiska syften 64 procent av ECB:s nettoränteintäkter.

Nettoränteintäkter på valutareserven minskade med 277 miljoner euro till 197 miljoner euro, främst som resultat av lägre ränteintäkter på värdepapper i US-dollar. Låg avkastning på obligationer i US-dollar under större delen av 2020 och 2021 (diagram 17) samt försäljning och inlösen av tidigare förvärvade obligationer med högre avkastning ledde till att den genomsnittliga räntan på ECB:s US-dollarportfölj minskade ytterligare 2021 jämfört med föregående år.

Både ränteintäkter på ECB:s andel av totalt antal eurosedlar i omlopp och räntekostnader för de nationella centralbankernas fordringar avseende överförda valutareserver var noll som resultat av den 0-procentiga ränta som Eurosystemet under 2021 använde i sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner.

Övriga nettoränteintäkter ökade, främst beroende på högre ränteintäkter på i) konton som hålls på ECB av ECB:s Target2-kunder utanför euroområdet, ii) penningpolitiska värdepapperslån och iii) insättningar som ECB accepterar i sin roll som fiskalt ombud. Detta var i samtliga fall ett resultat av högre genomsnittliga saldon 2021. Dessa ökningar kompenserade mer än väl för de lägre ränteintäkterna på portföljen för egna medel till följd av låg avkastning i euroområdet (diagram 16).

Nettoresultatet av finansiella transaktioner och nedskrivningar på finansiella tillgångar uppgick till en förlust på 139 miljoner euro 2021, vilket kan jämföras med en vinst på 316 miljoner euro 2020 (diagram 18). De främsta orsakerna till detta var realiserade nettoprisförluster 2021, jämfört med realiserade nettoprisvinster 2020, och högre nedskrivningar på värdepapper denominerade i US-dollar och euro.

De realiserade nettoprisförlusterna härrörde från värdepapper i euro samt från ränteterminer i US-dollar. Dessa förluster uppvägdes bara delvis av realiserade prisvinster på värdepapper i US-dollar, vilka var fortsatt positiva 2021 men lägre än året innan i och med att avkastning på obligationer i US-dollar förblev stabil under större delen av 2020 och 2021 för att börja stiga mot slutet av 2021.

Den 31 december 2021 överfördes vidare 610 miljoner euro till ECB:s avsättning för finansiella risker, vilket innebar att ECB:s vinst reducerades med motsvarande belopp. Efter det att hänsyn tagits till resultaten av riskbedömningen beslutade ECB-rådet att öka storleken på avsättningar för finansiella risker till 8 194 miljoner euro, vilket är den övre gräns som fastställts av det inbetalade kapitalet från nationella centralbanker i euroområdet (se avsnitt 1.3.2, ”Finansiella resurser”).

ECB:s totala driftskostnader, inbegripet depreciering och sedelproduktion, ökade med 39 miljoner euro till 1 238 miljoner euro (diagram 19). Ökningen jämfört med 2020 berodde främst på högre personalkostnader till följd av i) ökade kostnader för förmåner efter avslutad tjänstgöring efter en årlig aktuariell värdering som lett till en högre aktuell servicekostnad och ii) högre genomsnittligt antal anställda 2021. Administrativa kostnader ökade något, främst beroende på högre kostnader för fastighetsunderhåll.

Kostnader för banktillsyn täcks helt av årliga avgifter som tas ut av de enheter som står under tillsyn. Baserat på ECB:s faktiska utgifter för banktillsyn uppgick intäkterna från tillsynsavgifter för 2021 till 578 miljoner euro.^[15]

1.4 Riskhantering

Riskhantering är en viktig del av ECB:s verksamhet och bedrivs kontinuerligt genom en process som ska 1) identifiera och bedöma risker, 2) granska riskstrategin och riskpolicy, 3) vidta åtgärder för att dämpa risker och 4) och övervaka och rapportera risker. Samtliga av dessa delar understödjs av effektiva metoder, processer och system.

Följande avsnitt fokuserar på risker, ursprung och tillämpliga ramar för riskkontroll.

1.4.1 Finansiella risker

Direktionen lägger fram förslag om policyer och förfaranden som säkerställer en lämplig grad av skydd mot de finansiella risker ECB är exponerad mot. Riskhanteringskommittén (RMC), som består av experter från Eurosystemets centralbanker, bidrar till övervakning, mätning och rapportering av finansiella risker som är relaterade till Eurosystemets balansräkning, och definierar och granskar därmed sammanhängande metoder och ramverk. På så vis hjälper RMC de beslutsfattande organen att säkerställa en lämplig skyddsnivå för Eurosystemet.

Finansiella risker uppstår på grund av ECB:s kärnaktiviteter och exponeringar i samband med dessa. De riskkontrollramar och gränser som ECB tillämpar för att hantera sin riskprofil varierar för olika typer av transaktioner och återspeglar policy eller investeringsmål för de olika portföljerna och de underliggande tillgångarnas riskegenskaper.

För att övervaka och bedöma riskerna använder ECB en egenutvecklad riskbedömningsteknik. Denna teknik bygger på ett system för samfälld simulering av marknads- och kreditrisker. De viktigaste koncepten, teknikerna och antagandena för riskmåtten bygger på branschstandarder och tillgängliga marknadsdata. Riskerna kvantifieras vanligtvis som förväntat underskott (Expected Shortfall (ES)),^[16] uppskattat till 99 procents konfidensgrad, över en tidshorisont på ett år. Två tillvägagångssätt används för att beräkna risk: i) en bokföringsmetod, varvid ECB:s värderegleringskonton betraktas som en buffert i beräkningen av riskuppskattning, i linje med alla tillämpliga redovisningsregler och ii) ett finansiellt tillvägagångssätt, varvid värderegleringskontona inte betraktas som en buffert i riskberäkningen. ECB beräknar även andra riskmått på olika konfidensnivåer, gör analyser av känslighets- och stresscenarier och utvärderar långfristiga framtidsbedömningar av exponeringar och intäkter i syfte att få en heltäckande bild av riskerna.^[17]

ECB:s totala risker ökade under året I slutet av 2021 uppgick de totala finansiella riskerna för alla ECB:s portföljer tillsammans, uppmätt enligt ES på 99 procents konfidensnivå, över en tidshorisont på ett år, till 15,3 miljarder euro, vilket var 2,5 miljarder euro högre än riskbedömningen i slutet av 2020 (diagram 20). Ökningen av uppskattade risker utgör en fortsättning på en trend som inleddes 2020 och återspeglar tillväxten i ECB:s penningpolitiska portföljer till följd av tillgångsköpen inom PEPP och APP.

Kreditrisker uppstår från ECB:s penningpolitiska portföljer, portföljinnehav avseende egna medel i euro och valutareserv. Även om värdepapper som innehas i penningpolitiska syften värderas till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för eventuell värdeminskning, är de, då de inte avyttrats, inte föremål för prisförändringar associerade med kreditmigrering. De är dock föremål för risk för kreditfallissemang. Portföljinnehav avseende egna medel i euro samt valutareserver värderas till marknadspriser och är således föremål för risk för kreditmigrering och risk för kreditfallissemang. Kreditrisken ökade jämfört med föregående år p.g.a. utvidgningen av ECB:s balansräkning genom köp av värdepapper inom APP och PEPP.

Kreditrisker dämpas främst genom användning av godtagbarhetskriterier, förfaranden för tillbörlig aktsamhet och limiter som skiljer sig åt mellan olika portföljer.

Valutarisker och råvarurisker uppstår från ECB:s valuta- och guldinnehav. Valutarisken minskade jämfört med föregående år på grund av högre värderegleringskonton för valutor, vilka fungerar som buffertar mot negativa valutakursrörelser.

Med hänsyn till vilken policyroll dessa tillgångar har, hedgar ECB inte de berörda valuta- och råvarurisker. Dessa risker dämpas istället genom förekomsten av värderegleringskonton och diversifiering av innehav mellan olika valutor och guld.

ECB:s valutareserv och portföljinnehav av egna medel denominerade i euro är huvudsakligen investerade i räntebärande värdepapper med fast avkastning och föremål för marknadsränterisk, i och med att de värderas till marknadspris. ECB:s innehav av valutareserver är främst investerade i tillgångar med relativt korta löptider (se diagram 7 i avsnitt 1.3.1, ”Balansräkning”) medan tillgångar i portföljen för egna medel generellt har längre löptider (diagram 9 i avsnitt 1.3.1, ”Balansräkning”). Portföljernas ränterisk som uppmätts under bokföringsmetoden ökade något jämfört med 2020, vilket återspeglar utvecklingen i marknadsförhållandena.

ECB:s marknadsränterisk dämpas genom tillgångsfördelning och värderegleringskonton.

ECB är också exponerad mot risken för obalanser mellan den ränta som erhålls på tillgångar och den ränta som betalas på skulder, vilket påverkar nettoränteintäkterna. Denna risk är inte direkt kopplad till någon viss portfölj utan snarare till hur ECB:s hela balansräkning är uppbyggd, särskilt förekomsten av obalanser mellan tillgångar och skulder vad gäller löptid och avkastning. Denna risk övervakas genom bedömningar av ECB:s framtida lönsamhet som indikerar att ECB förväntas fortsätta ha nettoränteintäkter under de kommande åren.

Denna typ av risk hanteras genom policyer för tillgångsallokering och dämpas ytterligare genom förekomsten av icke-räntebärande skulder i ECB:s balansräkning.

1.4.2 Operativ risk

Direktionen har ansvaret för och godkänner policy och ramverk för ECB:s operativa riskhantering (ORM)^[18]. Kommittén för operativa risker (ORC) stöder direktionen i dess tillsynsarbete i hanteringen av översynen av operativa risker. ORM är en integrerad del av ECB:s ledningsstruktur och ledningsprocesser.^[19]

Huvudsyftet med ECB:s ramverk för hantering av operativa risker (ORM) är att bidra till att säkerställa att ECB uppfyller sina uppdrag och mål samt skyddar sitt anseende och tillgångar mot förlust, missbruk och skada. Enligt ramverket för hantering av operativ risk ansvarar varje verksamhetsområde för att identifiera, bedöma, reagera på, rapportera och övervaka sina operativa risker, incidenter och kontroller. På detta område ger ECB:s policy för risktolerans vägledning för strategier för riskrespons och förfaranden för riskacceptans. Den är länkad till en ”five-by-five risk matrix” baserad på skalor för sannolikhet och påverkan och med användning av kvalitativa och kvantitativa kriterier.

Den miljö i vilken ECB arbetar innebär alltfler komplexa och sammanhängande hot och det finns en mängd operativa risker som sammanhänger med den dagliga verksamheten. De främsta oroskällorna för ECB omfattar ett spektrum av icke-finansiella risker beroende på människor, information, system, förfaranden och externa utomstående operatörer. Följaktligen har ECB inrättat förfaranden för att underlätta löpande och effektiv hantering av de operativa riskerna och för att integrera riskinformation i beslutsprocessen. ECB fokuserar på att stärka motståndskraften och tillämpar ett brett synsätt på risker och möjligheter utifrån helhetsperspektiv, där även hållbarhetsaspekter inkluderas. Vidare har beredskapsplaner upprättats för att säkerställa fortsatt drift av kritiska operativa funktioner i fall av störningar eller kriser (såsom covid-19-pandemin).

1.4.3 Uppföranderisk

ECB har inrättat en särskild byrå för efterlevnad och organisationsstyrning, en viktig riskhanteringsfunktion för att stärka ECB:s förvaltningsramar i syfte att hantera uppföranderisker^[20] på ECB. Den har till uppgift att stödja direktionen i att skydda ECB:s integritet och anseende, främja etiska uppförandenormer och stärka ECB:s ansvarsskyldighet och öppenhet. ECB:s etikkommitté ger råd och vägledning om integritet och uppförande till högre ECB-tjänstemän och stöder ECB-rådet när det gäller att på ett lämpligt och konsekvent sätt hantera relaterade risker på verkställande nivå. Vad gäller Eurosystemet och den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM) arbetar etik- och efterlevnadskonferensen för ett konsekvent genomförande av uppföranderamarna för nationella centralbanker och nationella behöriga myndigheter.

2 ECB:s årsredovisning

2.1 Balansräkning per den 31 december 2021

2.2 Resultaträkning för det år som avslutades den 31 december 2021

Frankfurt am Main, 8 februari 2022
Europeiska centralbanken

Christine Lagarde
ordförande

2.3 Redovisningsprinciper

Uppställning och presentation av årsredovisningen

ECB:s årsredovisning har upprättats i enlighet med nedanstående redovisningsprinciper,^[21] vilka enligt ECB-rådet ger en rättvis presentation av årsredovisningen och samtidigt återspegla en centralbanks verksamhet.

Redovisningsprinciper

Följande redovisningsprinciper har tillämpats: ekonomisk realitet och öppenhet, försiktighetsprincipen, händelser efter balansräkningens upprättande, väsentlighetsprincipen, bokföringsmässiga grunder, fortlevnadsprincipen samt konsekvens och jämförbarhet.

Redovisning av tillgångar och skulder

En tillgång eller skuld tas endast upp i balansräkningen om det är sannolikt att ett eventuellt framtida ekonomiskt resultat med anknytning till tillgången eller skulden kommer att utgöra ett flöde till eller från ECB, om i princip alla risker och rättigheter med anknytning till tillgången eller skulden har överlåtits till ECB och om det är möjligt att på ett tillförlitligt sätt bedöma kostnaden för eller värdet på tillgången.

Redovisningsgrunder

Räkenskaperna har upprättats på grundval av historiska anskaffningsvärden, anpassade för att inbegripa marknadsvärdering av omsättbara värdepapper (utom värdepapper som hålls för penningpolitiska syften), guld och alla övriga tillgångar och skulder i utländsk valuta i, och utanför, balansräkningen.

Transaktioner i finansiella tillgångar och skulder återspeglas i räkenskaperna den dag de avvecklades.

Med undantag för värdepapperstransaktioner avista bokförs transaktioner i finansiella instrument i utländsk valuta på konton utanför balansräkningen på affärsdagen. På avvecklingsdagen återförs beloppen bokförda utanför balansräkningen och bokföring sker i balansräkningen. Köp och försäljning av valuta påverkar nettovalutapositionen på affärsdagen och realiserade resultat från försäljningar beräknas också på affärsdagen. Upplupen ränta, överkurser och underkurser som hör till finansiella instrument i utländsk valuta beräknas och bokförs dagligen, och valutapositionen påverkas också dagligen av dessa upplupna kostnader.

Guld och tillgångar och skulder i utländsk valuta

Tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas till euro till den valutakurs som gäller på balansdagen. Intäkter och utgifter räknas om till den valutakurs som gällde på bokföringsdagen. Omvärderingen av tillgångar och skulder i utländsk valuta, inbegripet instrument i, och utanför, balansräkningen, sker valuta för valuta.

Omvärdering till marknadspris för tillgångar och skulder i utländsk valuta behandlas skilt från valutakursomvärderingen.

Guld värderas till aktuellt marknadspris vid balansdagen. Ingen åtskillnad görs mellan pris- och valutakursrelaterade omvärderingseffekter för guld. Istället redovisas en samlad guldomvärderingseffekt, baserad på priset i euro per uns finguld, vilket för räkenskapsåret 2021 beräknades utifrån valutakursen mellan euro och US-dollar den 31 december 2021.

Särskilda dragningsrätter (SDR) definieras i termer av en valutakorg och värdet på denna korg beräknas som en viktad summa av växelkurserna för fem stora valutor (US-dollar, euro, kinesiska renminbi, japanska yen och brittiska pund). ECB:s innehav av SDR omräknades till euro genom att använda växelkursen för euro per SDR per den 31 december 2021.

Värdepapper

Värdepapper som innehas i penningpolitiska syften
Aktuellt värdepappersinnehav för penningpolitiska syften redovisas till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för eventuell värdeminskning.

Övriga värdepapper
Marknadsnoterade värdepapper (andra än sådana som hålls för penningpolitiska syften) och liknande tillgångar värderas var och en för sig antingen till de mittpriser som råder på marknaden eller på basis av den relevanta avkastningskurvan på balansdagen, värdepapper för värdepapper. Optioner inbäddade i värdepapper separeras inte i värderingssyfte. För räkenskapsåret 2021 användes marknadens mittpriser per den 30 december 2021.

Omsättbara investeringsfonder omvärderas på nettobasis utifrån nettotillgångsvärdet för respektive fond. Ingen nettning tillämpas mellan orealiserade vinster och förluster i olika investeringsfonder.

Illikvida värdepapper och andra aktieinstrument som innehas som fasta investeringar värderas till anskaffningsvärdet med hänsyn tagen till värdeminskning.

Resultatavräkning

Intäkterna och kostnaderna redovisas under den period då de erhålls eller uppstår.^[22] Realiserade vinster och förluster från försäljning av valuta, guld och värdepapper förs till resultaträkningen. Sådana vinster och förluster beräknas med hjälp av genomsnittskostnadsmetoden för varje enskild tillgång.

Orealiserade vinster betraktas inte som intäkter utan bokförs direkt på ett värderegleringskonto.

Orealiserade förluster förs till resultaträkningen om de vid årsslutet överstiger de tidigare omvärderingsvinster som ackumulerats på det motsvarande värderegleringskontot. Sådana orealiserade förluster i ett visst värdepapper, en viss valuta eller guld nettas inte mot orealiserade vinster i andra värdepapper, valutor eller guld. I fall av eventuella orealiserade förluster på någon post som förts till resultaträkningen reduceras den genomsnittliga kostnaden för den posten till den valuta- eller marknadskurs som gäller vid slutet av året.

Värdeminskningsförluster förs till resultaträkningen och återförs inte under följande räkenskapsår såvida inte värdeminskningarna reducerats och minskningen kan hänföras till en konkret händelse som inträffade efter det att värdeminskningen först bokfördes.

Överkurser eller underkurser på värdepapper amorteras över värdepapperens återstående löptid.

Reverserade transaktioner

Reverserade transaktioner är transaktioner varigenom ECB köper eller säljer tillgångar enligt ett repoavtal eller lånar ut medel mot säkerheter.

Genom ett repoavtal säljs värdepapper mot kontanter med ett samtidigt avtal att återköpa dem från motparten till fastställt pris och datum. Repoavtal har i balansräkningen redovisats som inlåning mot säkerhet på skuldsidan. Värdepapper som säljs genom ett sådant avtal ligger kvar i ECB:s balansräkning.

Genom ett omvänt repoavtal köps värdepapper mot kontanter med ett samtidigt avtal om att sälja tillbaka dem till motparten till ett fastställt pris och datum. Omvända repoavtal redovisas i balansräkningen som lån mot säkerhet på tillgångssidan i balansräkningen men inkluderas inte i ECB:s värdepappersinnehav.

Reverserade transaktioner (inklusive transaktioner med värdepapperslån), som genomförs inom ramen för ett program som tillhandahålls av en specialiserad institution, redovisas endast i balansräkningen när säkerheterna har ställts i form av kontanter som inte investeras.

Instrument utanför balansräkningen

Valutainstrument, dvs. valutaterminer, terminsledet för valutaswappar samt andra valutainstrument som inbegriper framtida växling av en valuta mot en annan, inräknas i nettovalutapositionen vid beräkningen av valutakursvinster och valutakursförluster.

Ränteinstrument omvärderas post för post. Dagliga förändringar i marginalsäkerheterna på öppna ränteterminskontrakt och ränteswappar som clearas via en central motpart bokförs i resultaträkningen. Värdering av värdepappersterminer utförs av ECB baserat på allmänt accepterade värderingsmetoder under användning av kända marknadspriser och -räntor såväl som diskonteringsfaktorer från avvecklingsdagen till värderingsdagen.

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar, inklusive immateriella tillgångar exkl. mark och konstverk, redovisas till anskaffningsvärde minus avskrivning. Mark och konstverk värderas till anskaffningsvärdet. ECB:s huvudbyggnad värderas till anskaffningsvärdet minus avskrivning med hänsyn tagen till värdeminskning. Vad gäller avskrivningen av ECB:s huvudbyggnad hänförs kostnader till lämpliga tillgångskomponenter som skrivs av i enlighet med uppskattningar av deras ekonomiska livslängd. Värdeminskning beräknas utifrån en linjär avskrivning under den period som tillgången förväntas vara i drift efter förvärvet, med början i det första kvartalet efter det att tillgången kan användas. De huvudsakliga tillgångsklassernas ekonomiska livslängd är:

Avskrivningstiden för kapitaliserade renoveringsarbeten för ECB:s nuvarande hyreslokaler har justerats för att ta hänsyn till händelser som påverkar den tid som den berörda tillgången förväntas vara i drift.

ECB utför ett årligt värdeminskningstest för sin huvudbyggnad och sina nyttjanderätter avseende kontorsbyggnader (se ”Leasing” nedan). Om en nedskrivningsindikator identifieras, och bedömningen görs att tillgången kan ha minskat i värde, görs en uppskattning av det återvinningsbara beloppet. En nedskrivningsförlust bokförs i resultaträkningen om det återvinningsbara beloppet är lägre än det bokförda nettovärdet.

Anläggningstillgångar som kostat mindre än 10 000 euro skrivs av under inköpsåret.

Anläggningstillgångar som uppfyller kapitaliseringskraven, men fortfarande är under konstruktion eller utveckling, redovisas under posten ”Tillgångar under uppförande”. Relaterade kostnader förs över till de relevanta posterna för anläggningstillgångar när tillgångarna väl kan brukas för avsett ändamål.

Leasing

För all leasing som innefattar materiella tillgångar redovisas de relaterade nyttjanderätterna och leasingskulderna i balansräkningen vid påbörjandedatumet. De inkluderas under ”Materiella och immateriella anläggningstillgångar” respektive ”Diverse” (skulder). För leasing som uppfyller kapitaliseringskriterierna, men den berörda tillgången fortfarande håller på att byggas eller anpassas, bokförs de uppkomna kostnaderna före leasingens början under rubriken ”Tillgångar under uppförande”. Den relaterade tillgången till nyttjanderätt och leasingskuld redovisas under de relevanta rubrikerna för anläggningstillgångar när tillgången är tillgänglig för användning (leasingens påbörjandedatum).

Nyttjanderätter är redovisade till anskaffningsvärde minus värdeminskning. Nyttjanderätter avseende kontorsbyggnader anges minus eventuella värdeminskning (vad gäller årliga värdeminskningstest, se ”Anläggningstillgångar). Avskrivning beräknas linjärt från påbörjandedatumet till antingen ”slutet av nyttjandeperioden för nyttjanderätten eller slutet av leasingtiden, beroende på vad som inträffar först”.

Leasingskulden värderas till att börja med genom det nuvarande värdet på framtida leasingbetalningar (omfattande endast leasingkomponenter), med rabatt genom ECB:s marginella låneränta. Därefter värderas leasingskulden till upplupet anskaffningsvärde med användning av effektivräntemetoden. Relaterade räntekostnader redovisas i resultaträkningen under ”Övriga räntekostnader”. När det uppstår en förändring i framtida leasingbetalningar på grund av en ändring av ett index eller annan omvärdering av det existerande kontraktet, omvärderas även leasingavgiften. En omvärdering resulterar i en motsvarande justering av det bokförda värdet för nyttjanderätter.

Kostnaderna för kortfristiga leasingavtal på 12 månader eller mindre och leasingavtal med tillgångar av lågt värde under 10 000 euro (i enlighet med tröskeln för godkännande av anläggningstillgångar) redovisas i resultaträkningen.

ECB:s förmåner efter avslutad tjänstgöring, andra långfristiga förmåner och förmåner vid upphörande av tjänstgöring

ECB har förmånsbestämda pensionsplaner för personalen och direktionsledamöterna samt för de ledamöter av tillsynsnämnden som är anställda av ECB.

Pensionsplanen finansieras genom tillgångar i en långsiktig pensionsfond för personalen. Det obligatoriska bidraget från ECB och personalen återspeglas i den angivna förmånspelaren i planen. Personalen kan göra ytterligare frivilliga inbetalningar i ett avgränsat pensionsbidragssystem för ytterligare förmåner.^[23] Dessa ytterligare förmåner beror på beloppen på de frivilliga inbetalningarna och avkastningen därav.

Förmåner efter avslutad tjänstgöring och övriga långfristiga förmåner för direktionsledamöterna och de ledamöter av tillsynsnämnden som är anställda av ECB ligger i icke-fonderade avtal. För personalen finns arrangemang i form av icke-fonderade avtal för andra förmåner efter avslutad tjänstgöring än pensioner samt för andra långfristiga förmåner och förmåner vid upphörande av tjänstgöring.

Förmånsbestämd nettoskuld
Skulden, som bokförs i balansräkningen under ”Diverse” (skulder), avser de förmånsbestämda pensionsplaner, inklusive andra långfristiga förmåner och förmåner vid upphörande av tjänstgöring, är nuvärdet på det förmånsbestämda pensionsåtagandet vid balansdagen minus det verkliga värdet på de tillgångar som används för att finansiera åtagandet enligt planen.

De förmånsbestämda förpliktelserna beräknas årligen av oberoende aktuarier med hjälp av den så kallade projected unit credit-metoden. Nuvärdet av det förmånsbestämda åtagandet beräknas genom att diskontera det uppskattade framtida kassaflödet med en faktor som fastställs med hänvisning till avkastningar per balansdagen på företagsobligationer av hög kvalitet, denominerade i euro och med liknande förfallotidsvillkor som det berörda åtagandet.

Aktuariella vinster och förluster kan uppstå genom erfarenhetsbaserade justeringar (där det verkliga resultatet avviker från de aktuariella antaganden som tidigare gjorts) och ändringar i aktuariella antaganden.

Förmånsbestämd nettokostnad
Den förmånsbestämda nettokostnaden delas upp i delar som redovisas i resultaträkningen och omvärderingar i förmåner till anställda efter avslutad tjänstgöring visas i balansräkningen under ”Värderegleringskonton”.

Det nettobelopp som debiteras resultaträkningen består av

1. aktuella servicekostnader för årets pensionsförmåner,
2. kostnader för tidigare servicekostnader avseende definierade förmåner till följd av en planändring,
3. nettoränta som har beräknats till diskontoringsräntan på den förmånsbestämda nettoskulden,
4. omvärderingar av andra långfristiga förmåner samt förmåner vid upphörande av tjänstgöring av långfristig natur, i förekommande fall, i sin helhet.

Nettobeloppet som visas i ”Värderegleringskonton” omfattar följande poster:

1. aktuariella vinster och förluster på den förmånsbestämda förpliktelsen,
2. den aktuella avkastningen på förvaltningstillgångar, exklusive belopp som ingår i räntenettot på den förmånsbestämda nettoskulden,
3. varje förändring i effekten av tillgångstaket, exklusive belopp som ingår i nettoräntan på den förmånsbestämda nettoskulden.

Dessa belopp värderas årligen av oberoende aktuarier för att bestämma de lämpliga skuldbeloppen i årsredovisningen.

Positioner inom ECBS/inom Eurosystemet

Positioner inom ECBS uppkommer huvudsakligen genom gränsöverskridande betalningar i EU som avvecklas i centralbankspengar i euro. Dessa transaktioner initieras för det mesta av privata enheter (dvs. kreditinstitut, företag och privatpersoner). Transaktionerna avvecklas i Target2 (Transeuropeiskt automatiserat system för bruttoavveckling av betalningar i realtid) och ger upphov till bilaterala balanser i EU-centralbankernas Target2-konton. Dessa bilaterala saldon nettas och överförs dagligen till ECB, vilket ger varje nationell centralbank en enda bilateral nettoposition gentemot ECB. Betalningar som görs av ECB och avvecklas i Target2 påverkar också den bilaterala nettopositionen. Denna position i ECB:s räkenskaper representerar varje nationell centralbanks nettofordran eller nettoskuld gentemot resten av ECBS. Eurosystemssaldon för nationella centralbanker inom euroområdet gentemot ECB som härrör från Target2, såväl som andra Eurosystemssaldon i euro (t.ex. ECB:s interimistiska vinstfördelning till nationella centralbanker), redovisas på ECB:s balansräkning som en nettopost för fordringar eller skulder antingen under ”Övriga fordringar inom Eurosystemet (netto)” eller ”Övriga skulder inom Eurosystemet (netto)”. ECBS-saldon för centralbanker utanför euroområdet gentemot ECB som härrör från deras deltagande i Target2^[24] redovisas under posten ”Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet”.

Eurosystemssaldon avseende fördelningen av eurosedlar inom Eurosystemet redovisas netto som en tillgångspost under ”Skulder relaterade till fördelning av eurosedlar inom Eurosystemet” (se ”Utelöpande sedlar” nedan).

Eurosystemssaldon avseende överföringar av valutareserver till ECB från nationella centralbanker som ansluter sig till Eurosystemet är denominerade i euro och redovisade under ”Skulder motsvarande överföringen av valutareserver”.

Utelöpande sedlar

ECB och de nationella centralbankerna i euroområdet, som tillsammans utgör Eurosystemet, ger ut eurosedlar.^[25] Det totala värdet av de eurosedlar som är i omlopp allokeras till centralbankerna i Eurosystemet per den sista arbetsdagen varje månad i enlighet med fördelningsnyckeln för sedlar.^[26]

ECB har tilldelats 8 procent av det totala värdet på utelöpande eurosedlar. Detta redovisas i balansräkningen som en post på skuldsidan ”Utelöpande sedlar”. ECB:s andel av totalt utgivna eurosedlar redovisas genom motsvarande belopp som fordringar på de nationella centralbankerna. Dessa räntebärande fordringar^[27] redovisas under delposten ”Fordringar inom Eurosystemet: fordran avseende fördelning av eurosedlar inom Eurosystemet” (se ”Positioner inom ECBS/inom Eurosystemet” ovan). Ränteinkomster från dessa fordringar inkluderas i resultaträkningen under posten ”Ränteintäkter från fördelning av eurosedlar i Eurosystemet”.

Interimistisk vinstfördelning

Ett belopp som motsvarar summan av ECB:s intäkter från eurosedlar i omlopp och intäkter från värdepapper som innehas i penningpolitiska syften anskaffade inom i) programmet för värdepappersmarknaden, ii) det tredje programmet för köp av säkerställda obligationer, iii) programmet för köp av värdepapper med bakomliggande tillgångar, iv) programmet för köp av offentliga värdepapper och v) stödköpsprogrammet föranlett av pandemin (PEPP) fördelas i januari följande år genom en interimistisk vinstfördelning, om inte ECB-rådet beslutar annat.^[28] Det delas ut till fullo om det inte är högre än ECB:s nettovinst för året eller om ECB-rådet beslutar om att göra en avsättning till reserverna för finansiella risker. ECB-rådet kan också besluta att minska det belopp från ECB:s intäkter från eurosedlar i omlopp som ska delas ut i januari med beloppet för de kostnader ECB haft i samband med utgivningen och hanteringen av eurosedlar.

Händelser efter balansräkningens upprättande

Tillgångar och skulder justeras så att de tar hänsyn till händelser som inträffar mellan balansdagen för årsbokslutet och det datum då direktionen godkänner att ECB:s årsbokslut överlämnas till ECB-rådet för godkännande, om dessa händelser i väsentlig grad påverkar värdet på tillgångarna eller skulderna per balansdagen.

Viktiga händelser efter balansräkningens upprättande som inte påverkar värdet på tillgångarna eller skulderna per balansdagen redogörs för i noterna.

Ändringar i redovisningsprinciperna

Under 2021 gjordes inga ändringar i de redovisningsprinciper som används av ECB.

Övriga frågor

I enlighet med artikel 27 i ECBS-stadgan och på rekommendation av ECB-rådet, godkände EU-rådet utnämningen av Baker Tilly GmbH & Co. KG Wirtschaftsprüfungsgesellschaft, Düsseldorf (Tyskland) som externa revisorer att granska ECB för en period på fem år t.o.m. slutet av räkenskapsåret 2022. Denna femårsperiod kan förlängas med upp till två ytterligare räkenskapsår.

2.4 Noter till balansräkningen

Not 1 – Guld och guldfordringar

Den 31 december 2021 hade ECB ett innehav på 16 229 522 uns^[29] finguld, till ett marknadsvärde på 26 121 miljoner euro (2020: 25 056 miljoner euro). Inga transaktioner i guld ägde rum 2021 och ECB:s innehav låg därför oförändrat kvar på samma nivå som den 31 december 2020. Ökningen i euro på detta innehav berodde på en uppgång i marknadspriset för guld mätt i euro (se ”Guld och tillgångar och skulder i utländsk valuta” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper” samt not 15, ”Värderegleringskonton”).

Not 2 – Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför och i euroområdet

Not 2.1 – Fordringar på IMF

Denna tillgång motsvarar ECB:s innehav av särskilda dragningsrätter (SDR) och uppgick till 1 234 miljoner euro per den 31 december 2021 (2020: 680 miljoner euro). Det är resultatet av ett frivilligt handelsavtal (tvåvägs) med Internationella valutafonden (IMF) om köp och försäljning av SDR, varigenom IMF har fullmakt att på ECB:s vägnar sälja och köpa SDR mot euro, inom en lägsta respektive högsta innehavsnivå. I redovisningssyften behandlas SDR som en utländsk valuta (se ”Guld och tillgångar och skulder i utländsk valuta” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”). ECB:s SDR-innehav ökade 2021, främst till följd av transaktioner som ägde rum inom ramen för ovannämnda frivilliga handelsavtal. Under 2021 stärktes SDR mot euron, vilket också bidrog till att dessa innehav ökade sitt motvärde i euro.

Not 2.2 – Banktillgodohavanden och värdepapper, externa lån och andra externa tillgångar samt fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet

Dessa två poster består av banktillgodohavanden och lån i utländsk valuta samt investeringar i värdepapper denominerade i US-dollar, japanska yen och kinesiska renminbi.

Det totala värdet på dessa poster ökade 2021, främst beroende på att US-dollarn stärktes mot euron.

ECB:s valutainnehav netto^[30] var:

Inga valutainterventioner ägde rum under 2021.

Not 3 – Fordringar i euro på hemmahörande utanför euroområdet

Not 3.1 – Banktillgodohavanden, värdepapper och lån

Per den 31 december 2021 bestod denna post av en fordran på 3 070 miljoner euro (2020: 1 830 miljoner euro) avseende likviditetsfaciliteter mellan Eurosystemet och centralbanker utanför euroområdet. Enligt dessa arrangemang tillhandahåller Eurosystemet likviditet i euro till centralbanker utanför euroområdet i utbyte mot godtagbara säkerheter^[31] för att tillgodose likviditetsbehovet i euro i deras jurisdiktioner vid störningar på marknaden och därmed minimera risken för negativa spridningseffekter till euroområdets finansmarknader och ekonomier.

Not 4 – Övriga fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdet

Den 31 december 2021 bestod denna post av kontosaldon gentemot hemmahörande i euroområdet till ett belopp av 38 miljoner euro (2020: 81 miljoner euro).

Not 5 – Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet

Not 5.1 – Värdepapper som innehas i penningpolitiska syften

Per den 31 december 2021 bestod denna post av värdepapper förvärvade av ECB inom ramen för programmen för köp av säkerställda obligationer (CBPP), programmet för värdepappersmarknaden (SMP), programmet för köp av värdepapper med bakomliggande tillgångar (ABSPP), programmet för köp av offentliga värdepapper (PSPP) samt stödköpsprogrammet föranlett av pandemin (PEPP).

Under 2021 genomförde Eurosystemet nettoköp av värdepapper inom ramen för köp av tillgångar (APP)^[32] i en genomsnittlig månatlig takt på 20 miljarder euro. I december 2021 beslutade ECB-rådet^[33] om en månatlig takt i nettotillgångsköpen på 40 miljarder euro under det andra kvartalet och en takt på 30 miljarder euro under det tredje kvartalet 2022. Från och med oktober 2022 kommer ECB att fortsätta med en månatlig takt i nettotillgångsköpen på 20 miljarder euro så länge det behövs för att förstärka styrräntornas ackommoderande effekt och förväntar sig att upphöra med dessa köp strax innan ECB börjar höja styrräntorna. ECB-rådet avser också att fortsätta återinvestera under en längre tidsperiod efter det datum när ECB-rådet inleder höjning av ECB:s styrräntor och i varje fall så länge det är nödvändigt för att bibehålla gynnsamma likviditetsvillkor och en väsentlig grad av ackommoderande penningpolitik.

Under 2021 fortsatte Eurosystemet också med sina nettotillgångsköp inom PEPP^[34] till ett sammanlagt belopp av 1 850 miljarder euro^[35]. Köpen genomfördes på ett flexibelt vis baserat på bedömningen av finansieringsförhållanden och inflationsutsikter. I december 2021 beslutade ECB-rådet även att upphöra med nettotillgångsköpen inom PEPP i slutet av mars 2022. Dessa kan dock återupptas vid behov för att motverka negativa chocker relaterade till coronapandemin. ECB-rådet förlängde även återinvesteringshorisonten för förfall av värdepapper förvärvade inom PEPP fram till åtminstone slutet av 2024. Återinvesteringar av PEPP kan alltid justeras flexibelt över tid, tillgångsklasser och jurisdiktioner. Den framtida utfasningen av PEPP-portföljen kommer att hanteras så att den inte inverkar på den lämpliga penningpolitiska inriktningen.

Värdepapper som förvärvats inom ramen för dessa program värderas till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för eventuell värdeminskning (se ”Värdepapper” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”).

Upplupet anskaffningsvärde för de värdepapper som ECB innehar och marknadsvärdet på dessa^[36] (redovisas inte i balansräkningen eller i resultaträkningen utan ges endast som jämförelse) är som följer:

Det upplupna anskaffningsvärdet för värdepapper som innehas av ECB förändrades under året på följande sätt:

ECB-rådet bedömer regelbundet de finansiella riskerna som är knutna till värdepapperen i dessa program.

I detta sammanhang genomförs värdeminskningstester årligen, baserat på data vid årets slut, och godkänns av ECB-rådet. I dessa tester bedöms värdeminskningsindikatorer separat för varje program. I fall då värdeminskningsindikatorer observeras utförs ytterligare analyser för att bekräfta att de bakomliggande värdepapperens kassaflöden inte har påverkats av en värdeminskningshändelse. Baserat på resultaten av årets värdeminskningstest har inga förluster bokförts av ECB för de värdepapper som innehafts i dess penningpolitiska portföljer 2021.

Det upplupna anskaffningsvärdet för värdepapper som innehas av Eurosystemet är som följer:

Not 6 – Fordringar inom Eurosystemet

Not 6.1 – Fordringar relaterade till fördelningen av eurosedlar inom Eurosystemet

Denna post består av ECB:s fordringar gentemot de nationella centralbankerna i euroområdet avseende tilldelning av eurosedlar inom Eurosystemet (se ”Utelöpande sedlar” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”) och uppgick den 31 december 2021 till 123 551 miljoner euro (2020: 114 761 miljoner euro). Avkastningen på dessa fordringar beräknas dagligen till den senast tillgängliga marginalräntan som används av Eurosystemet i anbuden på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna^[37] (se not 22.2, ”Ränteintäkter från fördelning av eurosedlar i Eurosystemet”).

Not 7 – Övriga tillgångar.

Not 7.1 – Materiella och immateriella anläggningstillgångar

Dessa tillgångar omfattade följande kategorier:

För ECB:s huvudbyggnad och kontorsbyggnader med exklusiv nyttjanderätt gjordes vid slutet av förra året ett värdeminskningstest och ingen nedskrivningsförlust rapporterades.

Not 7.2 – Övriga tillgångar

Denna post består främst av ECB:s egna medel vilka huvudsakligen består av investeringar av ECB:s finansiella resurser, nämligen inbetalt kapital och belopp som innehas i reservfonden och avsättning för finansiella risker. Den omfattar även 3 211 andelar i Bank for International Settlements (BIS) med en anskaffningskostnad på 42 miljoner euro och andra löpande räkningar i euro.

Häri ingår följande poster:

Nettoökningen i denna post 2021 berodde främst på investeringar i ECB:s portfölj för egna medel bestående av i) de belopp som de nationella centralbankerna i euroområdet under 2021 har betalat in som första delbetalning av sina ökade andelar i ECB:s kapital (se not 16, ”Kapital och reserver”), ii) de ränteintäkter som genererats i denna portfölj under 2021 och iii) motposten till det belopp som har överförts till ECB:s avsättning för finansiella risker under 2020. Ökningen i denna post uppvägdes delvis, främst på grund av att marknadsvärdet på värdepapper som hålls i ECB:s portfölj av egna medel minskade.

Not 7.3 – Omvärderingseffekter för instrument utanför balansräkningen

Denna post består av värdeförändringar i swappar och terminer i utländsk valuta, vilka var utestående per den 31 december 2021 (se not 20, ”Valutaswappar och
-terminer”). Dessa värdeförändringar uppgick till 620 miljoner euro (2020: 388 miljoner euro) och är resultatet av omräkningen av sådana transaktioner till motvärdet i euro till de valutakurser som gällde på balansdagen, jämfört med de värden i euro som var resultatet efter omräkningen av transaktionerna till genomsnittskostnaden för respektive utländsk valuta den dagen (se ”Instrument utanför balansräkningen” och ”Guld och tillgångar och skulder i utländsk valuta” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”).

Not 7.4 – Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Den 31 december 2021 låg denna post på 4 055 miljoner euro (2020: 3 390 miljoner euro). Den omfattade huvudsakligen upplupen ränta på värdepapper, inbegripet utestående ränta betald vid förvärven, till ett belopp av 3 332 miljoner euro (2020: 2 757 miljoner euro (se not 2.2, ”Banktillgodohavanden och värdepapper, externa lån och andra externa tillgångar samt fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet”, not 5, ”Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet” och not 7.2, ”Övriga finansiella tillgångar”).

I denna post ingick också ett belopp på 577 miljoner euro motsvarande de tillsynsavgifter som ska erhållas för avgiftsperioden 2021 (se not 25, ”Nettointäkter/kostnader från avgifter och provisioner”).^[38] Detta belopp ska betalas under 2022.

I denna post ingår dessutom i) upplupna intäkter från gemensamma Eurosystemprojekt (se not 27, ”Övriga intäkter”), ii) andra förskottsbetalningar och iii) upplupen ränta på andra finansiella tillgångar och skulder.

Not 7.5 – Diverse

Den 31 december 2021 uppgick denna post till 749 miljoner euro (2020: 1 970 miljoner euro) och omfattade huvudsakligen saldon till ett värde av 573 miljoner euro (2020: 692 miljoner euro) avseende swappar och terminer i utländsk valuta, vilka var utestående den 31 december 2021 (se not 20, ”Valutaswappar och -terminer”). Dessa saldon uppstod vid omräkning av sådana transaktioner till motvärdet i euro till de genomsnittliga valutakurser som gällde på balansdagen, jämfört med de värden i euro som gällde då transaktionerna ursprungligen bokfördes (se ”Instrument utanför balansräkningen” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”).

Denna post innefattade även ECB:s upplupna interimistiska vinstfördelning på 150 miljoner euro (2020: 1 260 miljoner euro) (se ”Interimistisk vinstfördelning” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper” samt not 12.2, ”Övriga fordringar inom Eurosystemet (netto)”).

Not 8 – Utelöpande sedlar

Denna post består av ECB:s andel (8 procent) av samtliga eurosedlar i omlopp (se ”Utelöpande sedlar” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”) och den 31 december 2021 uppgick den till 123 551 miljoner euro (2020: 114 761 miljoner euro).

Not 9 – Övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet

Centralbankerna i Eurosystemet har möjlighet att även godta kontanter som säkerhet för värdepappersutlåningen inom ramen för PSPP utan att behöva återinvestera dem. För ECB:s del utförs dessa operationer via ett specialiserat institut. Samma villkor gäller för innehav av offentliga värdepapper i PEPP.

Den 31 december 2021 var det utestående beloppet för sådana lånetransaktioner mot kontantsäkerhet med kreditinstitut i euroområdet 9 473 miljoner euro (2020: 2 559 miljoner euro). Kontanter erhållna som säkerhet överfördes till Target2-konton. Då kontanterna fortfarande inte hade investerats vid årets slut, bokfördes dessa transaktioner på balansräkningen (se ”Reverserade transaktioner” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”).^[39]

Not 10 – Skulder i euro till övriga hemmahörande i euroområdet

10.1 Offentlig sektor

Per den 31 december 2021 uppgick denna post till 3 200 miljoner euro (2020: 10 012 miljoner euro) och inkluderade insättningar från Europeiska finansiella stabilitetsfaciliteten (EFSF) och Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM). Enligt artikel 21 i ECBS-stadgan får ECB fungera som fiskalt ombud för unionens institutioner, organ eller byråer, centrala, regionala, lokala eller andra myndigheter, andra offentligrättsliga organ eller offentliga företag i medlemsstaterna.

Not 10.2 – Övriga skulder

Denna post består av saldon för ECB:s Target2-kunder i euroområdet och uppgick den 31 december 2021 till 4 404 miljoner euro (2020: 3 688 miljoner euro).

Not 11 – Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet

Den 31 december 2021 uppgick denna post till 112 492 miljoner euro (2020: 11 567 miljoner euro). Den största komponenten var ett belopp på 71 875 miljoner euro (2020: 4 685 miljoner euro) bestående av Target2-saldon för nationella centralbanker utanför euroområdet gentemot ECB (se ”Positioner inom ECBS/inom Eurosystemet” i avsnitt 2.3 , ”Redovisningsprinciper”) och ECB:s Target2-kunder utanför euroområdet. Ökningen i dessa saldon under 2021 motsvarar högre saldon för ECB:s Target2-kunder utanför euroområdet.

Detta omfattade även ett belopp 21 750 miljoner euro (2020: 3 425 miljoner euro) från utestående lånetransaktioner i PSPP och PEPP (offentliga värdepapper), vilka utförts med hemmahörande utanför euroområdet varvid kontanter erhölls som säkerhet och överfördes till Target2-konton (se not 9, ”Övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet”).

Denna post omfattade även ett belopp på 18 033 miljoner euro för administration av EU:s upp- och utlåningstransaktioner, där ECB agerar som fiskalt ombud för Europeiska kommissionen (se not 21, ”Administration av EU:s upp- och utlåningstransaktioner”). Inga sådana saldon var utestående per den 31 december 2020.

Återstoden av denna post omfattar ett belopp på 834 miljoner euro (2020: 3 457 miljoner euro) från det fasta ömsesidiga sedelfondsarrangemanget med Federal Reserve System. Inom detta arrangemang tillhandahåller Federal Reserve Bank of New York ECB med US-dollar i form av swapptransaktioner i syfte att erbjuda Eurosystemets motparter kortfristig finansiering i US-dollar. Samtidigt inleder ECB omvända swappar, s.k. back-to-back-swapptransaktioner, med nationella centralbanker i euroområdet, vilka använder de medel som resulterar därav till att genomföra likvidiserande USD-transaktioner med Eurosystemets motparter i form av reverserade transaktioner. Dessa back-to-back-swapptransaktioner gav upphov till fordringar och skulder inom Eurosystemet mellan ECB och de nationella centralbankerna i euroområdet. Vidare resulterade swapptransaktionerna som genomfördes med Federal Reserve Bank of New York och de nationella centralbankerna i euroområdet i terminsfordringar och -skulder som bokförs på konton utanför balansräkningen (se not 20, ”Valutaswappar och -terminer”).

Not 12 – Skulder inom Eurosystemet

Not 12.1 – Skulder motsvarande överföring av valutareserver

Dessa skulder utgörs av fordringar som nationella centralbanker i euroområdet har på ECB till följd av överföring av valutareserver när de blev medlemmar i Eurosystemet. Enligt artikel 30.2 i ECBS-stadgan är dessa bidrag fastställda i förhållande till de nationella centralbankernas andel i ECB:s tecknade kapital. Inga förändringar skedde under 2021.

Räntan på dessa skulder beräknas dagligen till den senast tillgängliga marginalränta som används av Eurosystemet i anbuden på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna, justerad för att ingen ränta betalas på den komponent som utgörs av guldfordringar (se not 22.3, ”Ersättning baserad på de nationella centralbankernas fordringar avseende överförda valutareserver”).

Not 12.2 – Övriga skulder inom Eurosystemet (netto)

Under 2021 bestod denna post huvudsakligen av euroområdets nationella centralbankers Target2-konton gentemot ECB och skulden till de nationella centralbankerna i euroområdet avseende ECB:s interimistiska vinstfördelning (se ”Positioner inom ECBS/inom Eurosystemet” respektive ”Interimistisk vinstfördelning” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”).

Minskningen i Target2-nettoskulden berodde främst på i) kassainflödena till följd av högre saldon för ECB:s Target2-kunder utanför euroområdet (se not 11, ”Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet”), ii) ökningen i kontanter som erhållits som säkerhet för värdepappersutlåning från utestående lånetransaktioner i PSPP och PEPP (offentliga värdepapper) (se not 9, ”Övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet” och not 11, ”Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet””) och iii) kassainflödena till följd av att hemmahörande utanför euroområdet har gjort större insättningar som accepteras av ECB i dess roll som fiskalt ombud (se not 11 ”Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet”). Effekterna av dessa faktorer uppvägdes till stor del av nettoköpen av värdepapper inom ramen för PEPP och APP, vilka avvecklades via Target2-konton (se not 5, ”Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet”).

Avkastningen på Target2-positioner, med undantag för saldon som uppstått som resultat av dessa back-to-back-swapptransaktioner i samband med likvidiserande transaktioner i USD, beräknas dagligen till den senast tillgängliga marginalränta som används av Eurosystemet i anbuden på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna.

Not 13 – Övriga skulder

Not 13.1 – Omvärderingseffekter för instrument utanför balansräkningen

Denna post består främst av värdeförändringar i swappar och terminer i utländsk valuta, vilka var utestående per den 31 december 2021 (se not 20, ”Valutaswappar och -terminer”). Dessa värdeförändringar uppgick till 568 miljoner euro (2020: 636 miljoner euro) och är resultatet av omräkningen av sådana transaktioner till motvärdet i euro till de valutakurser som gällde på balansdagen, jämfört med de värden i euro som var resultatet efter omräkningen av transaktionerna till genomsnittskostnaden för respektive utländsk valuta den dagen (se ”Instrument utanför balansräkningen” och ”Guld och tillgångar och skulder i utländsk valuta” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”).

Omvärderingsförluster i utestående värdepappersterminer ingår också i denna post (se not 19 ”Värdepappersterminer”).

Not 13.2 – Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Denna post omfattade följande kategorier:

Not 13.3 – Diverse

Den 31 december 2021 låg denna post på 2 277 miljoner euro (2020: 2 419 miljoner euro). Däri ingick tillgodohavanden på 535 miljoner euro (2020: 507 miljoner euro) avseende swappar och terminer i utländsk valuta, vilka var utestående per den 31 december 2021 (se not 20, ”Valutaswappar och -terminer”). Dessa saldon uppstod vid omräkning av sådana transaktioner till motvärdet i euro till de genomsnittliga valutakurser som gällde på balansdagen, jämfört med de värden i euro som gällde då transaktionerna ursprungligen bokfördes (se ”Instrument utanför balansräkningen” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”).

Denna post omfattar även en leasingskuld på 175 miljoner euro (2020: 199 miljoner euro) (se ”Leasing” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”).

I denna post ingår även ECB:s förmånsbestämda nettoskuld efter avslutad tjänstgöring och andra långfristiga förmåner för direktionsledamöter och personal^[40] samt för de ledamöter av tillsynsnämnden som är anställda av ECB. Förmåner efter upphörande av tjänstgöring till ECB-personal ingår också.

ECB:s förmåner efter avslutad tjänstgöring, andra långfristiga förmåner och förmåner vid upphörande av tjänstgöring

Balansräkning
De belopp som togs upp i balansräkningen under ”Diverse” (skulder) för förmåner efter avslutad tjänstgöring, andra långfristiga förmåner samt förmåner vid upphörande av tjänstgöring var:

För 2021 uppgick nuvärdet på den förmånsbestämda förpliktelsen gentemot personalen till 3 165 miljoner euro (2020: 3 034 miljoner euro) inkl. icke-fonderade åtaganden på 373 miljoner euro (2020: 364 miljoner euro) avseende förmåner efter avslutad tjänstgöring andra än pensioner, andra långfristiga förmåner samt förmåner efter upphörande av tjänstgöring. Nuvärdet på den förmånsbestämda förpliktelsen gentemot ledamöter i direktionen och ledamöter i tillsynsnämnden på 43 miljoner euro (2020: 44 miljoner euro) avser endast icke-fonderade förmåner efter avslutad tjänstgöring och övriga långfristiga förmåner.

Omvärderingar av ECB:s förmånsbestämda nettoskuld efter avslutad tjänstgöring redovisas på balansräkningen under skuldposten ”Värderegleringskonton”. Omvärderingsförluster under skuldposten uppgick under 2021 till 799 miljoner euro (2020: 1 067 miljoner euro) (se not 15, ”Värderegleringskonton”).

Förändringar i det förmånsbestämda pensionsåtagandet, förvaltningstillgångar och omvärderingsresultat
Förändringarna i nuvärdet på de förmånsbestämda pensionsåtagandena var:

De totala omvärderingsvinsterna på 76 miljoner euro på värdet av de definierade pensionsåtagandena 2021 steg främst beroende på en ökning i den diskonteringsränta som användes för värderingen, från 1,1 procent 2020 till 1,3 procent 2021. De resulterande vinsterna uppvägdes delvis av omvärderingsförluster från erfarenhetsjusteringar som återspeglar skillnaden mellan aktuariella antaganden gjorda i förra årets rapport och den faktiska erfarenheten.

Förändringar i verkligt värde av tillgångarna i den förmånsbestämda pensionsplanen för personal var:

Omvärderingsvinsterna på planens tillgångar 2021 återspeglade det faktum att aktuell avkastning på fondandelarna var högre än planens förväntade ränteavkastning, vilken är baserad på antagandet om en diskonteringsränta på 1,1 procent.

Förändringar i värderegleringsresultat var:

Resultaträkning
De belopp som togs upp i resultaträkningen för 2020 var:

De aktuella servicekostnaderna ökade under 2021 till 169 miljoner euro (2020: 142 miljoner euro), främst beroende på en uppgång i ökningstakten för den framtida pensionen, från 1,0 procent 2019 till 1,7 procent 2020. Dessutom minskade diskonteringsräntan ytterligare från 1,2 procent 2019 till 1,1 procent 2020.^[41]

Huvudantaganden
Vid förberedelserna av de värderingar som det hänvisas till i denna not har de oberoende aktuarierna använt antaganden som direktionen har godkänt för redovisning och rapportering. De viktigaste antaganden som använts för att beräkna skulden för förmåner efter avslutad och övriga långfristiga förmåner visas nedan:

Not 14 – Avsättningar

Denna post består huvudsakligen av avsättningen för finansiella risker, vilka kommer att användas för täcka framtida realiserade och orealiserade förluster i den utsträckning ECB-rådet anser lämpligt. De fortsatta årliga kraven på dessa reserver, och deras storlek, ses över varje år baserat på ECB:s bedömning av nämnda risker och med beaktande av ett antal faktorer. Storleken, inklusive beloppet i den allmänna reservfonden, får inte överstiga värdet av ECB:s kapital som betalats in av de nationella centralbankerna i euroområdet.

Med beaktande av resultaten av bedömningen av ECB:s exponeringar för finansiella risker och det högsta tillåtna taket för ECB:s avsättning för finansiella risker beslutade ECB-rådet den 31 december 2021 att överföra ett belopp på 610 miljoner euro till denna avsättning. Denna överföring minskade ECB:s nettovinst för 2021 till 192 miljoner euro och ökade storleken på avsättning till 8 194 miljoner euro, vilket motsvarar värdet av ECB:s kapital som inbetalats av de nationella centralbankerna i euroområdet vid den tidpunkten.

Denna post omfattade även ett belopp för administrativa avsättningar på 74 miljoner euro (2020: 57 miljoner euro).

Not 15 – Värderegleringskonton

Denna post består huvudsakligen av omvärderingsreserver som uppkommer från orealiserade vinster på tillgångar, skulder och instrument utanför balansräkningen (se ”Resultatavräkning”, ”Guld och tillgångar och skulder i utländsk valuta”, ”Värdepapper” och ”Instrument utanför balansräkningen” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”). Häri innefattas även omvärderingar av ECB:s förmånsbestämda nettoskuld efter avslutad tjänstgöring (se ”ECB:s förmåner efter avslutad tjänstgöring, andra långfristiga förmåner och förmåner vid upphörande av tjänstgöring” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”, och not 13.3, ”Diverse”).

Den ökade storleken på värderegleringskontona beror främst på US-dollarns appreciering mot euron samt uppgången i marknadspriset för guld mätt i euro under 2021.

De valutakurser som användes för omvärdering vid årets slut var:

Not 16 – Kapital och reserver

Not 16.1 – Kapital

ECB:s tecknade kapital är 10 825 miljoner euro.

ECB behöll sitt tecknade kapital oförändrat efter Bank of Englands utträde ur ECBS den 31 januari 2020 och Bank of Englands andel i ECB:s tecknade kapital omfördelades mellan nationella centralbanker både i, och utanför, euroområdet.

ECB:s inbetalade kapital förblev också oförändrat vid 7 659 miljoner euro 2020, när de kvarvarande nationella centralbankerna betalade det kapital på 58 miljoner euro som Bank of England drog tillbaka. ECB-rådet beslutade dessutom att de nationella centralbankerna i euroområdet skulle betala återstoden av sina ökade andelar genom två årliga delbetalningar 2021 och 2022, på 610 miljoner euro vardera.

Den 29 december 2021 gjorde de nationella centralbankerna i euroområdet sin första delbetalning och ECB:s totala inbetalade kapital ökade därmed till 8 270 miljoner euro, se nedan:

De nationella centralbanker som inte ingår i euroområdet ska betala in 3,75 procent av sin del av det tecknade kapitalet som bidrag till ECB:s driftkostnader. Sedan den 1 februari 2020 uppgår detta bidrag till totalt 76 miljoner euro. De nationella centralbankerna utanför euroområdet är inte berättigade att erhålla någon del av ECB:s utdelningsbara vinstmedel och behöver inte heller bidra till att täcka ECB:s eventuella förluster.

2.5 Instrument utanför balansräkningen

Not 17 – Program för värdepapperslån

Som en del av förvaltningen av ECB:s egna medel har ECB slutit avtal om ett program för värdepapperslån där ett specialiserat institut genomför transaktioner med värdepapperslån för ECB:s räkning.

Vidare har ECB, i överensstämmelse med ECB-rådets beslut, dessutom ställt värdepappersinnehav förvärvade inom CBPP 1, 2, och 3, inom PSPP och PEPP till förfogande för utlåning samt även värdepappersinnehav förvärvade inom SMP, vilka också är giltiga för köp inom PSPP.^[42]

Såvida dessa transaktioner med värdepappersutlåning inte görs med säkerheter i form av kontanter som inte är investerade vid årets slut bokförs dessa på konton utanför balansräkningen.^[43] Sådana transaktioner med värdepappersutlåning, med ett värde på 16 156 miljoner euro (2020: 17 214 miljoner euro), var utestående per den 31 december 2021. Av detta belopp hänförde sig 11 821 miljoner euro (2020: 12 615 miljoner euro) till värdepapperslån i penningpolitiska syften.

Not 18 – Ränteterminskontrakt

Följande transaktioner var utestående, värderade till sista valutakurs för året:

Dessa transaktioner utfördes i samband med förvaltningen av ECB:s valutareserver.

Not 19 – Värdepappersterminer

Terminsförsäljning av värdepapper till ett värde av 382 miljoner euro var utestående per den 31 december 2021. Dessa transaktioner utfördes i samband med förvaltningen av ECB:s valutareserver. Inga sådana transaktioner var utestående per den 31 december 2020.

Not 20 – Valutaswappar och -terminer

Förvaltningen av valutareserven
Valutaswappar och -terminer gjordes 2021 i samband med förvaltningen av ECB:s valutareserver. Utestående fordringar och skulder från dessa transaktioner, som visas till sista valutakurs för året, var enligt följande:

Likviditetsgivande swappavtal
ECB har ömsesidiga swappavtal med Bank of Canada, Bank of England, Bank of Japan, Federal Reserve System, Swiss National Bank och People’s Bank of China. Dessa swapparrangemang gör det möjligt att tillhandahålla i) likviditet i någon av de ovannämnda centralbankernas valutor till banker i euroområdet eller ii) eurolikviditet till finansinstitut i de ovannämnda centralbankernas jurisdiktioner. Ytterligare swappavtal finns med Bulgarian National Bank, Hrvatska narodna banka, Danmarks Nationalbank och Sveriges riksbank för att tillhandahålla likviditet i euro till finansinstitut i deras jurisdiktioner. Ovanstående arrangemang syftar till att hantera eventuella likviditetsbehov för att motverka potentiella störningar på marknaden.

Fordringar och skulder i US-dollar med förfallodatum 2022 uppstod i samband med likvidiserande transaktioner i US-dollar till Eurosystemets motparter (se not 11, ”Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet”).

Not 21 – Administration av upplåning och utlåning

ECB hade under 2021 fortsatt ansvar för administrationen av EU:s upp- och utlåningstransaktioner för systemet för medelfristigt ekonomiskt stöd samt den europeiska stabiliseringsmekanismen (ESM), för låneavtalet med Grekland och för administrationen av betalningar av två EFSF-lån.

Till följd av covid-19-pandemin fortsatte EU att under 2021 bevilja lån till medlemsstaterna inom ramen för sitt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (SURE). Under 2021 inrättade EU dessutom NGEU-programmet (Nästa generations EU) för att stödja den ekonomiska återhämtningen i EU och samtidigt underlätta den miljövänliga och digitala omställningen av unionens ekonomi. NGEU-programmet tillhandahåller finansiering i form av ett ej återbetalningsskyldigt ekonomiskt stöd samt lånestöd till medlemsstaterna. ECB bistod Europeiska kommissionen med administrationen av transaktioner för båda dessa ovannämnda instrument.

Under 2021 förmedlade ECB betalningar relaterade till dessa operationer.

2.6 Noter till resultaträkningen

Not 22 – Nettoränteintäkter

Not 22.1 – Ränteintäkter på valutareserven

Denna post består av ränteintäkter, efter avdrag för räntekostnader, på ECB:s tillgångar och skulder netto i utländsk valuta.

Nettoränteintäkter/-kostnader per instrumenttyp visas nedan:

Nettoränteintäkter/-kostnader per valuta visas nedan:

Not 22.2 – Ränteintäkter från fördelningen av eurosedlar inom Eurosystemet

Denna post består av ränteintäkter på ECB:s andel på 8 procent av de utgivna eurosedlarna (se ”Utelöpande sedlar” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”, och not 6.1, ”Fordringar relaterade till fördelningen av eurosedlar inom Eurosystemet”). Dessa ränteintäkter 2021 var noll beroende på att räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna låg kvar på 0 procent under hela året.

Not 22.3 – Ersättning baserad på de nationella centralbankernas fordringar avseende överförda valutareserver

Under denna rubrik redovisas ersättning till de nationella centralbankerna i euroområdet på deras fordringar avseende valutareserver som överförts till ECB (se not 12.1, ”Skulder motsvarande överföringen av valutareserver”). Avkastningen 2021 var noll, vilket avspeglar det faktum att räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna låg kvar på 0 procent under hela året.

Not 22.4 – Övriga ränteintäkter och övriga räntekostnader

Övriga ränteintäkter och övriga räntekostnader var:

Not 23 – Realiserade vinster/förluster på finansiella transaktioner

Realiserade nettovinster/-förluster från finansiella transaktioner var:

Realiserade nettovinster/-förluster innefattar realiserade vinster och förluster på värdepapper, ränteterminer och -swappar De realiserade nettoprisförlusterna 2021 berodde främst på realiserade prisförluster på värdepapper i euro samt på ränteterminer i US-dollar. Under 2020 realiserades höga prisvinster på US-dollarportföljen till följd av lägre räntor på värdepapper i US-dollar.

Not 24 – Nedskrivningar av finansiella tillgångar och positioner

Nedskrivningar av finansiella tillgångar och positioner var:

Marknadsvärdet på en rad värdepapper i US-dollarportföljen sjönk och så även värdet på portföljen för egna medel, parallellt med högre räntor på samma innehav under 2021. Detta resulterade i orealiserade prisförluster vid årets slut.

Not 25 – Nettointäkter/-kostnader från avgifter och provisioner

Intäkterna under denna rubrik bestod 2021 främst av tillsynsavgifter. Utgifterna utgjordes huvudsakligen av depåavgifter.

Intäkter och utgifter som hör samman med tillsynsuppgifterna
ECB tar ut årsavgifter från enheter som står under tillsyn för att täcka sådana kostnader som uppstår under utövandet av tillsynsarbetet. Avgifterna baseras på de faktiska årliga utgifterna för tillsynsuppgifter under respektive avgiftsperiod justerat för belopp som återbetalats till/mottagits från enskilda banker för tidigare avgiftsperioder och andra justeringar, inklusive ränta på sena betalningar.^[44]

Baserat på ECB:s faktiska utgifter för banktillsynsuppgifter uppgick intäkterna från tillsynsavgifter för 2021 till 578 miljoner euro. De årliga tillsynsavgifter som ska tas ut av enheter under tillsyn för avgiftsperioden 2021 uppgår till 577 miljoner euro, efter justering för ränta på sena betalningar^[45] (se not 7.4, ”Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter”). De enskilda tillsynsavgifterna kommer att faktureras under andra kvartalet 2022.^[46]

ECB får också besluta om administrativa sanktioner mot enheter under tillsyn vilka inte följer EU:s regelverk för banktillsyn (inbegripet ECB:s tillsynsbeslut). Intäkterna i samband härmed beaktas inte vid beräkningen av de årliga tillsynsavgifterna. Istället bokförs de som intäkter i ECB:s resultaträkning och delas ut till de nationella centralbankerna i euroområdet som del av ECB:s vinstfördelningssystem. För 2021 uppgick beloppet för de sanktioner som ECB ålagt enheter under tillsyn till 1 miljon euro.

ECB:s relaterade intäkter för tillsynsuppgifter var:

Tillsynsrelaterade utgifter härrör från den direkta tillsynen av betydande enheter, övervakningen av tillsynen av mindre betydande enheter och genomförandet av övergripande uppgifter och specialtjänster. De består av direkta utgifter för ECB:s tillsynsfunktion och de relevanta utgifter som härrör från de stödområden som behövs för att fullgöra ECB:s tillsynsansvar och återspeglar de tjänster som utförs med avseende på lokaler och faciliteter, personal, informationsteknik (IT), juridik, revision och administration, kommunikation och översättning samt annan verksamhet.

De faktiska utgifterna för ECB:s tillsynsuppgifter, som täcks genom de årliga tillsynsavgifterna för 2021, uppgick till 578 miljoner euro (2020: 535 miljoner euro). Den totala ökningen berodde på den pågående utvecklingen av särskilda IT-system för banktillsynen samt på högre personalkostnader.

ECB gör även återbetalningar till enheter under tillsyn om domstolen ogiltigförklarar de administrativa sanktioner som enheterna har ålagts vid en tidigare tidpunkt. Under 2021 uppgick återbetalningarna till 5 miljoner euro (se not 31, ”Övriga kostnader”). Dessa utgifter tas inte med i beräkningen av de årliga tillsynsavgifterna, utan bokförs i ECB:s resultaträkning och minskar således nettoresultatet.

Not 26 – Intäkter från aktier och andelar

Avkastning på ECB:s innehav av aktier i BIS (se not 7.2, ”Övriga tillgångar”) redovisas under denna post. Under 2021 omfattade detta belopp en extra utdelning som BIS årsmöte hade godkänt som kompensation för en kvarhållen utdelning under perioden 2019/2020.^[47]

Not 27 – Övriga intäkter

Diverse övriga intäkter tillkom under 2021, främst från i) bidrag från de nationella centralbankerna i euroområdet till kostnader som ECB haft i samband med gemensamma Eurosystemprojekt och ii) försäkringsbetalningar för arbeten på huvudbyggnadens infrastruktur (se not 29, ”Administrativa kostnader”).

Not 28 – Personalkostnader

Personalkostnaderna var:

Genomsnittligt antal anställda (motsvarande heltidsekvivalenter)^[48] uppgick till 4 038 (2020: 3 923), varav 362 var i ledande ställning (2020: 356).

Personalkostnaderna ökade under 2021, främst på grund av högre kostnader för förmåner efter avslutad tjänstgöring. Detta beror framför allt på en högre ökningstakt för framtida pensioner samt en lägre diskonteringsränta vid den aktuariella värderingen för att beräkna den aktuella servicekostnaden för 2021^[49] (se not 13.3, ”Diverse”). Det högre genomsnittliga antalet anställda på ECB har också bidragit till denna ökning.

Ersättning till direktionen och tillsynsnämnden
Ledamöterna i direktionen och de ledamöter i tillsynsnämnden som är anställda av ECB erhåller en grundlön och ett bostadsbidrag. Ordföranden erbjuds en bostad i stället för ett separat bostadsbidrag. Ledamöterna i direktionen och tillsynsnämndens ordförande erhåller även ett representationstillägg. I enlighet med anställningsvillkoren för Europeiska centralbankens personal kan ledamöterna i direktionen och i tillsynsnämnden ha rätt till hushållstillägg, barnbidrag, utbildningstillägg samt andra tillägg, beroende på deras individuella situation. Lönerna beskattas till förmån för EU och därutöver görs avdrag för pensions-, vård-, olycksfalls- och sjukförsäkringar samt långtidsvård. På bidragen utgår ingen skatt och de är inte pensionsgrundande.

För 2021 var grundlönerna för ledamöter i direktionen och de ledamöter i tillsynsnämnden som är anställda av ECB (dvs. exkl. representanter för de nationella tillsynsmyndigheterna) som följer:^[50]

Samtliga ersättningar till ledamöterna i direktionen och tillsynsnämnden och ECB:s bidrag till olycksfalls- och sjukförsäkringar samt långtidsvård för deras räkning uppgick till 1 097 128 euro (2020: 1 201 810 euro).

Övergångsbelopp kan betalas ut till tillsynsnämndens och direktionens f.d. ledamöter under en begränsad övergångsperiod efter att deras mandattid har löpt ut. Under 2021 uppgick dessa betalningar, familjebidrag och ECB:s bidrag till olycksfalls- och sjukförsäkringar samt långtidsvård för f.d. direktionsledamöter till 977 547 euro (2020: 1 555 042 euro). Minskningen berodde dels på att färre ledamöter var berättigade till betalningar under 2021, dels på att de som var berättigade erhöll mindre eftersom de närmar sig slutet av övergångsperioden.

Pensionsrelaterade betalningar, inklusive förmåner efter anställning och bidrag till olycksfalls- och sjukförsäkringar samt långtidsvård för tidigare ledamöter och deras anhöriga uppgick till 4 047 008 euro (2020: 928 149 euro).^[51] I denna summa ingick 2021 en klumpsummebetalning till en tidigare ledamot i stället för framtida pensionsutbetalningar.

Not 29 – Administrativa kostnader

Administrativa kostnader var:

Administrativa kostnader ökade något under 2021. De ökade utgifterna för hyra, fastighetsunderhåll samt gas, vatten och el avsåg framför allt de brister som behöver åtgärdas i huvudbyggnadens infrastruktur och som uppstått under byggfasen. Kostnaderna för detta täcktes genom försäkringsbetalningar (se not 27, ”Övriga intäkter”).

Not 30 – Kostnader för sedelproduktion

Dessa kostnader avser främst utgifter från gränsöverskridande sedeltransporter mellan sedeltryckerier och nationella centralbanker, för leverans av nya sedlar och mellan nationella centralbanker för att jämna ut under- och överskott. Dessa kostnader täcks centralt av ECB.

Not 31 – Övriga kostnader

Under 2021 omfattade denna post återbetalning av administrativa sanktioner som ECB tidigare hade ålagt tre enheter under tillsyn inom en och samma grupp, men där de relevanta besluten delvis hade upphävts av domstolen (se not 25, ”Nettointäkter/kostnader från avgifter och provisioner”).

3 Revisionsberättelse av den oberoende revisorn

Till Europeiska centralbankens ordförande och ECB-rådet
Frankfurt am Main

Revisorns rapport om ECB:s årsredovisning 2021

Uttalande

Vi har granskat Europeiska centralbankens (ECB) årsredovisning för det år som avslutades den 31 december 2021, innefattad i ECB:s årsbokslut, som omfattar balansräkningen, resultaträkningen och en sammanfattning av de viktigaste redovisningsprinciperna samt andra förklarande noter.

Enligt vår uppfattning ger årsredovisningen en rättvisande bild av ECB:s finansiella ställning per den 31 december 2021 och av verksamhetens resultat för det år som då avslutades i enlighet med ECB-rådets principer som fastställts i ECB:s beslut (EU) 2016/2247 av den 3 november 2016 om ECB:s årsbokslut (ECB/2016/35), i dess ändrade lydelse, baserat på ECB:s riktlinje (EU) 2016/2249 av den 3 november 2016 om den rättsliga ramen för redovisning och finansiell rapportering inom Europeiska centralbankssystemet (ECB/2016/34), i dess ändrade lydelse.

Grund för uttalandet

Revisionen har utförts i enlighet med internationellt accepterad revisionssed (International Standards on Auditing, ISA). Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet ”Revisorns ansvar för revisionen av årsredovisningen” i vår revisionsberättelse. Vi är oberoende i förhållande till ECB i enlighet med de tyska yrkesetiska krav som är relevanta för vår revision av årsredovisningen, vilka överensstämmer med IESBA:s etikkod (International Ethics Standards Board for Accountants’ Code of Ethics for Professional Accountants) och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis som vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

Övrig information

ECB:s direktion ansvarar för övrig information i ECB:s årsbokslut. Övrig information inbegriper all information i ECB:s årsbokslut förutom ECB:s årsredovisning och vår revisionsberättelse.

Vårt uttalande om årsredovisningen omfattar inte denna övriga information, och vi lämnar ingen form av bestyrkande av den.

Vårt ansvar i samband med revisionen av årsredovisningen är att läsa den övriga informationen och överväga om den avviker väsentligt från årsredovisningen eller den kunskap som vi inhämtat under revisionen eller på annat sätt förefaller innehålla väsentliga felaktigheter.

Direktionens och styrelsens ansvar för årsredovisningen

Direktionen har ansvaret för upprättandet av årsredovisningen och att den presenteras korrekt i enlighet med de principer som fastställts av ECB-rådet i ECB:s beslut (EU) 2016/2247 av den 3 november 2016 om ECB:s årsbokslut (ECB/2016/35), i dess ändrade lydelse, baserat på ECB:s riktlinje (EU) 2016/2249 av den 3 november 2016 om den rättsliga ramen för redovisning och finansiell rapportering inom Europeiska centralbankssystemet (ECB/2016/34), i dess ändrade lydelse, och för de interna kontroller som ECB:s direktion bedömer vara nödvändiga för att upprätta en årsredovisning som är fri från sakfel, oavsett om dessa beror på bedrägeri eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen har direktionen ansvaret för att bedöma ECB:s förmåga att fortsätta verksamheten, upplysa om frågor som rör dess status när det gäller fortsatt drift och använda antagandet om fortsatt drift som grund för räkenskaperna.

De som ansvarar för styrningen har ansvaret för tillsynen av ECB:s process för finansiell rapportering.

Revisorns ansvar för revisionen av årsredovisningen

Målet med vår revision är att uppnå rimlig säkerhet om att årsredovisningen i sin helhet inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig de beror på oegentligheter eller på fel, och att utfärda en revisionsberättelse som innehåller vårt uttalande. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet men innebär ingen garanti för att väsentliga felaktigheter alltid upptäcks vid en revision som utförs i enlighet med ISA. Felaktigheter kan ha sin grund i oegentligheter eller fel och betraktas som väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar baserat på årsredovisningen.

Som en del i vår revision i enlighet med ISA tillämpar vi professionellt omdöme och intar en professionellt skeptisk hållning under hela revisionen. Vi gör också följande:

• Identifierar och bedömer riskerna för att det finns väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller fel, utformar och utför granskningsåtgärder för att hantera dessa risker och inhämtar tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis till stöd för vårt uttalande. Risken för att väsentliga felaktigheter som beror på oegentligheter inte upptäcks är större än om de beror på fel, eftersom det vid oegentligheter kan handla om maskopi, förfalskning eller uppsåtlig underlåtenhet eller att man har satt sig över den interna kontrollen.
• Skaffar oss en förståelse av den interna kontroll som är relevant för revisionen i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i ECB:s interna kontroll.
• Utvärderar ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i ledningens uppskattningar i redovisningen och därmed sammanhängande upplysningar.
• Kommer, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, fram till en slutsats om huruvida ledningens användning av antagandet om fortsatt drift är riktigt och huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om ECB:s förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi kommer fram till att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor är vi skyldiga att hänvisa till därmed sammanhängande upplysningar i årsredovisningen i vår revisionsberättelse eller, om upplysningarna inte är korrekta, modifiera vårt uttalande. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som vi har inhämtat fram till datumet för revisionsberättelsen.
• Utvärderar årsredovisningens och de tillhörande upplysningarnas övergripande presentation, struktur och innehåll, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som gör att en rättvisande bild erhålls.

Vi är skyldiga att informera styrelsen om revisionens planerade inriktning och omfattning samt tidpunkt för revisionen och viktiga granskningsresultat, inbegripet betydande brister i den interna kontrollen som vi har identifierat under vår revision.

Frankfurt am Main den 9 februari 2022

Baker Tilly GmbH & Co. KG
Wirtschaftsprüfungsgesellschaft

(Düsseldorf)

4 Not om vinst- eller förlustfördelning

Detta avsnitt ingår inte i ECB:s årsredovisningshandlingar för år 2021.

I enlighet med artikel 33 i ECBS-stadgan ska ECB:s nettovinst fördelas på följande sätt:

1. ett belopp som ECB-rådet bestämmer och som inte får överstiga 20 procent av nettovinsten ska avsättas till den allmänna reservfonden inom en gräns som motsvarar 100 procent av kapitalet och
2. återstoden av nettovinsten ska fördelas mellan ECB:s andelsägare i förhållande till deras inbetalda andelar.^[52]

Vid förlust för ECB kan underskottet avräknas mot ECB:s allmänna reservfond och – om det behövs och efter beslut av ECB-rådet – mot de monetära inkomsterna för det ifrågavarande räkenskapsåret i förhållande till och upp till de belopp som fördelas på de nationella centralbankerna enligt artikel 32.5 i ECBS-stadgan.^[53]

ECB:s nettovinst för 2021 var 192 miljoner euro. Efter beslut av ECB-rådet gjordes en interimistisk vinstfördelning på 150 miljoner euro som betalades ut till de nationella centralbankerna i euroområdet den 31 januari 2022. ECB-rådet beslutade dessutom att fördela återstoden av vinsten på 42 miljoner euro till de nationella centralbankerna i euroområdet.