Produktivitet, innovation och tekniska framsteg

Få en bild av hur ekonomin växer

Vårt jobb är att hålla priserna stabila. För att lyckas med det måste vi förstå hur vår ekonomi fungerar och växer över tiden. Dagens ekonomi är mycket mer avancerad än på våra mor- och farföräldrars tid. De gamla telegraferna och skrivmaskinerna har t.ex. gett plats åt smarta telefoner och webbsidor. Varje generation kommer med bra idéer, och nya sätt att göra saker på, vilket förbättrar hur ekonomin fungerar.

Produktivitetens betydelse

Ett koncept som hjälper oss att förstå all denna förändring är produktivitet. Kort sagt beskriver det hur mycket vi behöver för att skapa eller producera något. Det kan betyda allt från hur mycket vi gör på jobbet idag, till hur snabbt fabriksmaskiner kan montera färdiga produkter. Om produktiviteten ökar innebär det att vi blir bättre på att göra något. Innovativa idéer och ny teknik står i centrum för denna process.

Vi fattar beslut med ekonomin i åtanke

Hur snabbt vår ekonomi kan växa över tid är till stor del beroende av två saker: hur mycket vår befolkning växer och hur snabbt produktiviteten ökar. Eftersom vi fattar penningpolitiska beslut med ekonomin i åtanke diskuterade ECB-rådet produktivitet, innovation och tekniska framsteg som en del av strategiöversynen.

Stora förändringar i ekonomin

Vår befolkning växer inte lika snabbt som förr. Det innebär att vårt samhälle måste bli mer produktivt för att ekonomin ska kunna växa mer. Denna uppgift är viktig eftersom det har skett stora förändringar i ekonomin som gjort vår uppgift att upprätthålla prisstabilitet till en större utmaning.

Så lever människor t.ex. längre och sparar mer så att de kan föra en bekymmersfri tillvaro när de gått i pension. Efter finanskrisen har människors preferenser ändrats så att de nu föredrar säkra tillgångar framför mer riskfyllda. Ekonomierna växer inte längre lika snabbt som förr, vilket gör företagen mindre optimistiska inför framtiden – alltså investerar de mindre.

En nedgång i den ”naturliga räntan”

Dessa förändringar ligger utanför centralbankernas kontroll. Tillsammans med andra förändringar har de dock lett till en sänkning av den så kallade naturliga räntan. Detta är den ränta till vilken ekonomin fungerar smidigt och inflationen – den takt med vilken de totala priserna på varor och tjänster förändras över tiden – förblir stabil. Om centralbankerna höjer sina räntor över den naturliga räntan, saktar tillväxten i ekonomin in och inflationen tenderar att sjunka. Om centralbankerna sänker sina räntor under den naturliga räntan, stärks tillväxten i ekonomin och inflationen tenderar att stiga.

Eftersom det finns en gräns för hur lågt räntor kan gå innebär en sänkning av den naturliga räntan att centralbankerna har mindre utrymme att stimulera ekonomin enbart med räntepolitikens hjälp. Detta är en av anledningarna till varför vi, liksom andra centralbanker runt om i världen, har infört nya penningpolitiska verktyg. De hjälper oss att upprätthålla prisstabiliteten.

Men högre produktivitetstillväxt kan få den naturliga räntan att stiga. Detta ger i sin tur centralbankerna större utrymme att stärka ekonomin med hjälp av räntepolitik samtidigt som inflationen hålls i schack.

Statliga beslut kan påverka hur produktiva vi är. Staten skulle till exempel kunna använda pengar till investeringar i ny teknik som kommer att göra det lättare att producera varor eller arbeta mer effektivt. Den kan stödja utbildning och främja forskning och utveckling, eller anta nya lagar som gör det lättare för människor att göra affärer eller starta företag. Dessa beslut kan förbättra produktiviteten och främja ekonomisk tillväxt över tid.