Välj väg för klimathandling

Blogginlägg av Christine Lagarde, ECB:s ordförande

Frankfurt am Main den 4 november 2021

Dags att agera

Toppmötet COP26, som hålls i Glasgow den här veckan, är en avgörande möjlighet att sätta en tydlig kurs mot en koldioxidfri värld. Att få slut på koldioxidutsläppen är enda sättet att avvärja en katastrofal klimatförändring. Vår möjlighet att göra den skyndsamma omställning som krävs för att nå Parisavtalets mål blir snabbt allt mindre, men vi har fortfarande möjligheten – det är viktigt att komma ihåg.

Trovärdiga gröna omställningsvägar

Omställningen kan vara förenad med en del kostnader, men även med möjligheter. De tekniska framstegen har lett till att kostnaderna för solenergi har minskat rejält och det är nu en av de billigaste elkällor vi någonsin har haft. Enligt Internationella energiorganet skulle det vara möjligt att genomföra mer än hälften av de ytterligare utsläppsminskningar som krävs för att nå Parisavtalets mål, utan att det behöver kosta elkunderna något extra.^[1]

I nuläget kan vi dock inte förlita oss till enbart förnybara energikällor och inom vissa sektorer är tekniken fortfarande inte tillräckligt utvecklad. Vi vet inte säkert hur våra ekonomier ser ut om 30 år och exakt hur klimatförändringen kommer att påverka oss framöver.

En sådan osäkerhet kan leda till handlingsförlamning, särskilt om den kombineras med den felaktiga uppfattningen att vi inte kan påverka detta på egen hand eller att det redan är för sent. Men vi kan alla göra skillnad och vi har alla en roll att spela i detta.

Under de senaste decennierna har centralbankerna lärt sig att ett trovärdigt inflationsmål kan bidra till att fokusera förväntningarna i hela ekonomin. Regeringarna kan även vägleda personer och företag att vidta ändamålsenliga och samordnade åtgärder för att begränsa klimatförändringen genom att erbjuda välkommunicerade och trovärdiga omställningsvägar. Med tydliga vägvisare bryts långa och svåra resor upp i mer hanterbara delsträckor.

För dessa omställningsvägar krävs bland annat en koldioxidprissättning som fullt ut återspeglar nuvarande och framtida miljö- och samhällskostnader. Det är långtifrån fallet nu. Och värre än så: Under 2020 fick fossila bränslen explicita subventioner på 450 miljarder US-dollar.^[2] Kraftiga energiprisökningar kan påverka samhällets allra mest utsatta, så de behöver tänkas igenom ordentligt så att det blir en rimlig omställning där fördelarna sprids på ett rättvist sätt.

För dessa vägar krävs också betydande teknisk innovation och investeringar för att begränsa klimatförändringen. Offentliga investeringar kan driva fram privata investeringar och här har den finansiella sektorn en viktig roll att spela. Finansinstitut bör i omställningsplaner ange hur de planerar att anpassa sig till en koldioxidfri värld. Glasgow Financial Alliance for Net Zero^[3] tar sina första steg i den riktningen. Fullständiga, internationellt enhetliga och reviderbara rapporteringsdata kan bidra till att säkerställa att pengarna går dit där de behövs mest, samtidigt som man undviker risken för så kallad grönmålning.

ECB:s bidrag för att bekämpa klimatförändringen

Centralbankerna har också en roll att spela. Naturkatastrofernas och den gröna omställningens effekter på ekonomin har en direkt påverkan på prisstabiliteten som är ECB:s primära uppgift och därför lägger vi allt större vikt vid klimatförändringen.^[4] Den skapar också risker för bankerna som står under vår tillsyn samt för ECB:s egen balansräkning.

Vi är inte ensamma om våra farhågor. Omkring 100 centralbanker och finansiella tillsynsmyndigheter världen över har gått samman i Network for Greening the Financial System.^[5] Detta nätverk vill bidra till att det utvecklas en klimat- och miljöriskhantering inom finanssektorn samt få fram finansiering som stöder den gröna omställningen.

ECB offentliggjorde i går åtagandet att inom vårt mandat bidra till att beslutsfattarna agerar kraftfullt för att genomföra Parisavtalet samt begränsar konsekvenserna av klimatförändringen.^[6] Klimatförändringen var en viktig del av den strategiöversyn vi nyligen genomförde^[7] och vi har en ambitiös färdplan som anger vår agenda^[8].

Vårt klimatstresstest som omfattar hela ekonomin åskådliggör fördelarna med att agera tidigt i fråga om klimatfrågor.^[9] De kortsiktiga kostnaderna för den gröna omställningen uppvägs på lång sikt av fördelarna med att slippa kostsamma katastrofer som skogsbränder, värmeböljor och torka. Tydligare mellanliggande milstolpar på vägen för att nå nettonollutsläpp fram till 2050 kan bidra till att vägleda oss framåt.

Vägen framåt

Vi står nu inför ett konkret val. När vi bygger upp och omformar våra ekonomier efter pandemiavbrottet har vi möjlighet att styra undan från koldioxiden. Vägen framåt kan verka skrämmande, men vi vet vart vi ska och en stor del av vägen dit är redan tydligt upplyst. Omställningen till en koldioxidfri värld är enda sättet att skapa en ljusare framtid för alla människor. För att citera Antoine de Saint-Exupéry: ”Tiden för handling är nu. Det är aldrig för sent att göra något.”

Detta blogginlägg har publicerats som debattartikel i följande publikationer: Der Standard (Österrike), Le Soir och De Morgen (Belgien), 24 Chasa (Bulgarien), Jutarnji list (Kroatien), Phileleftheros (Cypern), Postimees (Estland), Helsingin Sanomat (Finland), Les Echos (Frankrike), Frankfurter Allgemeine Zeitung (Tyskland), Ta Nea (Grekland), Irish Times (Irland), La Repubblica (Italien), Delfi.lv (Lettland), LRT, Verslo žinios, 15 min.lt och Delfi.lt (Litauen), Times of Malta (Malta), Jornal de Negócios (Portugal), Denník N (Slovakien), Delo (Slovenien) och El País (Spanien).