PRESSKONFERENS

Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande

Florens, den 30 oktober 2025

God eftermiddag, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Jag vill tacka centralbankschef Panetta för hans gästfrihet och rikta ett särskilt tack till hans personal för de utmärkta arrangemangen vid dagens sammanträde med ECB-rådet.

ECB-rådet beslutade idag att hålla de tre styrräntorna oförändrade. Inflationen ligger kvar nära vårt medelfristiga tvåprocentsmål och vår bedömning av inflationsutsikterna är i stort sett oförändrad. Ekonomin har fortsatte att växa trots den utmanande globala miljön. Den robusta arbetsmarknaden, starka balansräkningar i den privata sektorn och våra tidigare räntesänkningar är fortsatt viktiga källor till motståndskraft. Utsikterna är emellertid fortfarande osäkra, särskilt på grund av pågående globala handelstvister och geopolitiska spänningar.

Vi är fast beslutna att se till att inflationen stabiliseras på vårt tvåprocentsmål på medellång sikt. Vi kommer att följa ett databeroende tillvägagångssätt med beslut från sammanträde till sammanträde för att fastställa den lämpliga penningpolitiska inriktningen. Framför allt kommer våra räntebeslut att baseras på vår bedömning av inflationsutsikterna, och riskerna runt dessa, med beaktande av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen. Vi kommer inte i förhand att binda oss till en viss räntebana.

Mer om dagens beslut finns i ett pressmeddelande på vår webbplats.

Jag tänker nu mer i detalj beskriva hur vi tror att ekonomin och inflationen kommer att utvecklas och därefter förklara vår bedömning av de monetära och finansiella förutsättningarna.

Ekonomisk aktivitet

Ekonomin växte med 0,2 procent under det tredje kvartalet i år enligt Eurostats snabbstatistik, som publicerades idag. Tjänstesektorn fortsatte att växa, drivet av stark turism och särskilt av en uppgång inom digitala tjänster. Enligt enkätundersökningar visar återhämtningen på det faktum att många företag har intensifierat sina ansträngningar för att modernisera sina IT-infrastrukturer och integrera artificiell intelligens i sin verksamhet. Samtidigt hämmades tillverkningsindustrin av högre tullar, fortsatt hög osäkerhet och en starkare euro.

Skillnaden mellan inhemsk och extern efterfrågan kommer sannolikt att bestå på kort sikt. Ekonomin torde dra nytta av att konsumenterna spenderar mer när realinkomsterna stiger. Arbetslösheten, på 6,3 procent i september ligger nära sin historiska lägsta nivå, även om efterfrågan på arbetskraft har avtagit. Hushållen fortsätter att spara en ovanligt stor del av sina inkomster, vilket bör ge dem större utrymme att öka sina utgifter ytterligare. Stora offentliga utgifter för infrastruktur och försvar, samt våra tidigare räntesänkningar, bör stödja investeringarna.

Däremot kommer den globala omvärlden sannolikt att förbli en belastning. Varuexporten minskade från mars till augusti, vilket vände tidigare frontloading av internationell handel inför de senaste tullhöjningarna. Nya exportorder inom tillverkningsindustrin pekar på ytterligare nedgångar. Den fullständiga effekten av högre tullar för euroområdets export och investeringar i tillverkning kommer först att visa sig med tiden.

ECB-rådet betonar vikten av att stärka euroområdet och dess ekonomi i det aktuella geopolitiska klimatet och vi välkomnar att EU:s ledare bekräftade denna ambition vid förra veckans eurotoppmöte. Finans- och strukturpolitiken bör göra ekonomin mer produktiv, konkurrenskraftig och motståndskraftig. Det är avgörande att snabbt genomföra Europeiska kommissionens färdplan för konkurrenskraft. Regeringarna bör prioritera tillväxtfrämjande strukturreformer och strategiska investeringar och samtidigt säkerställa hållbara offentliga finanser. Det är också mycket viktigt att ytterligare främja ett fullbordande av spar- och investeringsunionen och bankunionen till en ambitiös tidsplan samt att snabbt upprätta en rättslig ram för ett eventuellt införande av en digital euro.

ECB-rådet är angeläget om att göra digitala centralbankspengar för massbetalningar för finansiella institutioner och hushåll anpassade till den digitala tidsåldern. ECB-rådet har således idag beslutat att gå vidare till nästa fas i projektet för digital euro. Detta kommer att säkerställa teknisk beredskap för en potentiell utgivning och stödja Europas digitala suveränitet när väl lagstiftningen har antagits. Mer detaljer om detta beslut hittas i ett separat pressmeddelande.

Inflation

Den årliga inflationen steg till 2,2 procent i september från 2,0 procent i augusti. Detta berodde främst på att energipriserna sjönk mindre än tidigare. Energiprisinflationen var -0,4 procent i september, en uppgång från -2,0 procent i augusti. Samtidigt lättade livsmedelsinflationen till 3,0 procent i september från 3,2 procent i augusti. Inflation exklusive energi och livsmedel steg till 2,4 procent, från 2,3 procent i augusti när tjänsteinflation tickade upp från 3,1 procent till 3,2 procent medan varuinflationen åter var oförändrad på 0,8 procent.

Indikator på underliggande inflation är fortsatt i linje med vårt medelfristiga tvåprocentsmål. Medan företagens vinster återhämtar sig kommer arbetskraftskostnaderna att fortsätta att sjunka tack vare ökad produktivitet och en avmattning i löneutvecklingen. Framåtblickande indikatorer, som ECB:s lönespårare och indikatorer på löneförväntningar, pekar på långsammare löneutveckling under återstoden av året och för första halvåret nästa år.

De flesta mått på inflationsförväntningarna på längre sikt ligger fortsatt kvar runt 2 procent, vilket ger stöd åt en stabilisering av inflationen runt vårt mål.

Riskbedömning

EU:s och USA:s handelsavtal under sommaren, det nyligen tillkännagivna eldupphöret i Mellanöstern och dagens tillkännagivande om framsteg i handelsförhandlingarna mellan USA och Kina har mildrat vissa av nedåtriskerna för den ekonomiska tillväxten. Samtidigt kan det fortsatt instabila globala handelsläget störa leveranskedjorna, ytterligare dämpa exporten och tynga konsumtionen och investeringarna. Ett försämrat stämningsläge på finansmarknaderna skulle kunna leda till stramare finansieringsvillkor, ökad riskaversion och svagare tillväxt. Geopolitiska spänningar, särskilt Rysslands oberättigade krig mot Ukraina, är fortfarande en viktig källa till osäkerhet. Däremot skulle högre försvars- och infrastrukturutgifter än väntat, tillsammans med produktivitetshöjande reformer, öka tillväxten. En förbättring av företagens framtidstro skulle kunna stimulera privata investeringar. Stämningsläget skulle också kunna lyfta och aktiviteten stimuleras om de geopolitiska spänningarna minskar eller om de återstående handelstvisterna löses snabbare än väntat.

Inflationsutsikterna är fortfarande mer osäkra än vanligt till följd av den fortsatt volatila globala handelspolitiska miljön. En starkare euro skulle kunna få ner inflationen mer än väntat. Vidare skulle inflationen kunna bli lägre om högre tullar leder till lägre efterfrågan på export från euroområdet och få länder med överkapacitet att ytterligare öka sin export till euroområdet. Ökad volatilitet och riskaversion på finansmarknaderna skulle kunna påverka den inhemska efterfrågan och därmed också sänka inflationen. Inflationen kan däremot visa sig bli högre om en fragmentering av de globala leveranskedjorna pressade upp importpriserna och bidrog till kapacitetsbegränsningar i den inhemska ekonomin. Ökade försvars- och infrastrukturutgifter skulle också kunna leda till högre inflation på medellång sikt. Även extrema väderhändelser och den pågående klimat- och naturkrisen skulle kunna leda till en bredare uppgång i livsmedelspriserna än väntat.

Finansiella och monetära förhållanden

Sedan vårt senaste sammanträde har marknadsräntorna varit i stort sett oförändrade. Våra senaste räntesänkningar har fortsatt att reducera bankernas utlåningsräntor för företag, som i genomsnitt låg på 3,5 procent i augusti. Samtidigt låg kostnaden för att emittera marknadsbaserade skuldinstrument kvar på 3,5 procent i augusti, eftersom de långa räntorna som ligger till grund för prissättningen av sådana skuldinstrument har varit relativt stabila.

Den årliga tillväxttakten för bankernas utlåning till företag sjönk till 2,9 procent i september, från 3,0 procent i augusti. Samtidigt avtog emissionerna av företagsobligationer till 3,3 procent på årsbasis. Enligt vår senaste enkätundersökning för euroområdet om bankernas utlåning blev lånevillkoren något stramare under det tredje kvartalet, i och med att bankerna blir alltmer oroade över de risker som deras kunder står inför. Företagens efterfrågan på krediter ökade något.

Den genomsnittliga räntan på nya bolån var i princip oförändrad sedan början av året och låg i augusti på 3,3 procent. Ökningstakten för bolån ökade till 2,6 procent i september, från 2,5 procent i augusti, mot bakgrund av ytterligare efterfrågan och oförändrade lånevillkor under det tredje kvartalet.

Tillväxten i det breda penningmängdsmåttet – mätt genom M3 – gick ner till 2,8 procent i september från 2,9 procent i augusti och ett genomsnitt på 3,8 procent under det första halvåret.

Sammanfattning

ECB-rådet beslutade idag att hålla de tre styrräntorna oförändrade. Vi är fast beslutna att se till att inflationen stabiliseras på vårt tvåprocentsmål på medellång sikt. Vi kommer att följa ett databeroende tillvägagångssätt med beslut från sammanträde till sammanträde för att fastställa den lämpliga penningpolitiska inriktningen. Våra räntebeslut kommer att baseras på vår bedömning av inflationsutsikterna, och riskerna runt dessa, med beaktande av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen. Vi kommer inte i förhand att binda oss till en viss räntebana.

Under alla omständigheter står vi redo att inom ramen för vårt mandat säkerställa att inflationen varaktigt stabiliseras på vårt medelfristiga mål och att bevara en smidig transmission av penningpolitiken.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.