Översikt

Trots de svåra globala förhållandena har ekonomin i euroområdet visat sig vara motståndskraftig. Real BNP ökade med 0,3 procent tredje kvartalet 2025, vilket var högre än i septemberprognoserna. Detta följde på en volatil utveckling under årets första hälft, vilket berodde på tidigareläggningseffekter till följd av högre amerikanska handelstullar och därmed sammanhängande osäkerhet samt på effekten av kraftiga fluktuationer i irländska uppgifter. Inhemsk efterfrågan lär förbli den främsta drivkraften för tillväxt i euroområdet, med stöd av stigande reallöner och sysselsättning, i ett läge med motståndskraftiga arbetsmarknader med rekordlåg arbetslöshet. Ytterligare statliga utgifter för infrastruktur och försvar som aviserats i år, särskilt i Tyskland, tillsammans med förbättrade finansieringsförhållanden till följd av sänkningar av styrräntan sedan juni 2024 väntas också stödja den inhemska ekonomin. På den externa sidan kvarstår utmaningar när det gäller konkurrenskraften, däribland vissa av strukturell karaktär, men detta till trots väntas exporten öka nästa år. Denna förbättring tillskrivs en återhämtning i utländsk efterfrågan i ett läge med minskad handelspolitisk osäkerhet, trots att högre tullar gradvis fått allt större effekter. Den genomsnittliga reala BNP-tillväxten beräknas bli 1,4 procent 2025, 1,2 procent 2026, 1,4 procent 2027 och 1,4 procent 2028. Jämfört med prognoserna från september 2025 har BNP-tillväxten reviderats upp under hela prognosperioden, vilket återspeglar bättre än förväntade uppgifter, minskad handelspolitisk osäkerhet, starkare utländsk efterfrågan och lägre priser på energiråvaror.^[1]

Inflationen beräknas minska från 2,1 procent 2025 till 1,9 procent 2026 och därefter till 1,8 procent 2027 för att därefter stiga till ECB:s medelfristiga mål på 2 procent 2028. Den förväntade nedgången i den totala inflationen (mätt genom det harmoniserade konsumentprisindexet – HIKP) i början av 2026 återspeglar en nedåtriktad baseffekt som härrör från energipriserna, medan inflationen i andra komponenter än energi bör fortsätta att sjunka under hela 2026. Energiinflationens bidrag till den totala inflationen väntas förbli dämpat fram till slutet av 2027, för att sedan öka markant 2028 till följd av det förväntade genomförandet av EU:s utsläppshandelssystem 2 (ETS2), med en uppåteffekt på den totala inflationen på 0,2 procentenheter. HIKP-inflationen exklusive energi väntas sjunka från 2,5 procent 2025 till 2,2 procent 2026 och till 2,0 procent 2027 och 2028. Livsmedelsinflationen beräknas sjunka betydligt när effekterna av tidigare prisökningar på globala livsmedelsråvaror och negativa väderförhållanden under sommaren avtar och den beräknas stabiliseras på något över 2 procent från och med slutet av 2026. HIKP-inflationen exklusive energi och livsmedel (HIKPX) beräknas lätta från 2,4 procent 2025 till 2,0 procent 2028 när tjänsteinflationen sjunker i takt med att trycket på arbetskostnaderna minskar och eurons tidigare appreciering genom prissättningskedjan dämpar varuinflationen. Löneökningarna bör fortsätta att lätta under 2026, innan de stabiliseras på omkring 3 procent, med stöd av en motståndskraftig arbetsmarknad och en produktivitetstillväxt strax under 1 procent. Ökningen av enhetsarbetskostnaderna väntas avta även om effekten på inflationen delvis torde uppvägas av en gradvis återhämtning av vinstmarginalerna under prognosperioden. Jämfört med prognoserna från september 2025 har utsikterna för den totala HIKP-inflationen reviderats upp med 0,2 procentenheter för 2026, vilket återspeglar nya överraskande data för HIKP-inflationen och löneutvecklingen, och det senare leder till en märkbar upprevidering av löneutsikterna. Prognosen för HIKP-inflationen har reviderats ned något för 2027 till följd av ett förmodat lägre bidrag från energiinflationen, eftersom genomförandet av ETS2 nu väntas skjutas upp från 2027 till 2028, även om detta bidrag delvis torde uppvägas av en starkare tjänsteinflation.