PRESSKONFERENS

Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande

Frankfurt am Main den 18 december 2025

God eftermiddag, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens.

ECB-rådet beslutade idag att hålla de tre styrräntorna oförändrade. Vår uppdaterade bedömning bekräftar att inflationen stabiliseras på vårt tvåprocentsmål på medellång sikt.

De nya prognoserna av Eurosystemets experter visar att den totala inflationen i genomsnitt låg på 2,1 procent 2025, och hamnar på 1,9 procent 2026, 1,8 procent 2027 och 2,0 procent 2028. För inflationen, exklusive energi och livsmedel, räknar experterna med ett genomsnitt på 2,4 procent 2025, 2,2 procent 2026, 1,9 procent 2027 och 2,0 procent 2028. Inflationen har reviderats upp för 2026, främst eftersom våra experter nu förväntar sig att tjänsteinflationen går ner mer långsamt. Den ekonomiska tillväxten väntas bli starkare än i septemberprognoserna, framför allt drivet av inhemsk efterfrågan. Tillväxten har reviderats upp till 1,4 procent 2025, 1,2 procent 2026 och 1,4 procent 2027 och väntas ligga kvar på 1,4 procent 2028.

Vi är fast beslutna att se till att inflationen stabiliseras på vårt tvåprocentsmål på medellång sikt. Vi kommer att följa ett databeroende tillvägagångssätt med beslut från sammanträde till sammanträde för att fastställa den lämpliga penningpolitiska inriktningen. Framför allt kommer våra räntebeslut att baseras på vår bedömning av inflationsutsikterna, och riskerna runt dessa, med beaktande av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen. Vi kommer inte i förhand att binda oss till en viss räntebana.

Mer om dagens beslut finns i ett pressmeddelande på vår webbplats.

Jag tänker nu mer i detalj beskriva hur vi tror att ekonomin och inflationen kommer att utvecklas och därefter förklara vår bedömning av de monetära och finansiella förutsättningarna.

Ekonomisk aktivitet

Ekonomin har varit motståndskraftig. Den växte med 0,3 procent under det tredje kvartalet, främst som resultat av starkare konsumtion och investeringar. Exporten ökade också, med ett signifikant bidrag från kemiska produkter. Tillväxtens fördelning på sektorer dominerades av tjänster, särskilt i informations- och kommunikationssektorn, medan aktiviteten i industri- och tjänstesektorerna förblev oförändrad. Denna trend med tjänstestyrd tillväxt kommer sannolikt att fortsätta på kort sikt.

Ekonomin gynnas av en stabil arbetsmarknad. Arbetslösheten, på 6,4 procent i oktober, ligger nära sin historiska lägsta nivå och sysselsättningen ökade med 0,2 procent under det tredje kvartalet. Samtidigt avtog arbetskraftsefterfrågan ytterligare och andelen lediga jobb var den lägsta sedan pandemin.

Prognoserna ser ökad inhemsk efterfrågan som den kraftigaste drivkraften bakom tillväxt för de närmaste åren. Reala inkomster lär öka ytterligare och sparkvoterna gradvis minska från fortfarande höga nivåer, vilket stöder konsumtion. Företagsinvesteringar och betydande offentliga utgifter för infrastruktur och försvar torde också ge stöd åt ekonomin. Det utmanande läget som den globala handeln befinner sig i lär emellertid fortsätta att vara en bromskloss på tillväxten i euroområdet både under innevarande år och nästa.

ECB-rådet anser att det är mycket viktigt att snabbt stärka euroområdet och dess ekonomi i det nuvarande geopolitiska läget. Vi välkomnar Europeiska kommissionens uppmaning till regeringar att prioritera hållbara offentliga finanser, strategiska investeringar och tillväxtfrämjande strukturreformer. Det är avgörande att frigöra den inre marknadens fulla potential. Det är också mycket viktigt att ytterligare främja ett fullbordande av spar- och investeringsunionen och bankunionen och här följa en ambitiös tidsplan samt att snabbt anta förordningen om införande av den digitala euron.

Inflation

Inflationen på årsbasis har rört sig i ett smalt spann sedan i våras och låg på 2,1 procent i november. Energipriserna var 0,5 procent lägre än för ett år sedan, efter en nedgång i oktober. Livsmedelsprisinflationen var 2,4 procent, jämfört med 2,5 procent i oktober och 3,0 procent i september. Inflationen exklusive livsmedel och energi var stabil på 2,4 procent i och med att varu- och tjänsteinflationen rörde sig i motsatta riktningar. Varuinflationen gick ner till 0,5 procent i november, från 0,6 procent i oktober och 0,8 procent i september. Tjänsteinflationen ökade till 3,4 procent i oktober och 3,5 procent i november, från 3,2 procent i september.

Indikatorer på underliggande inflation har förändrats lite under de senaste månaderna och är fortsatt i linje med vårt medelfristiga tvåprocentsmål. Medan tillväxten i vinst per enhet var oförändrad under det tredje kvartalet ökade enhetsarbetskostnader i något snabbare takt än under det andra kvartalet. Ersättning per anställd ökade med en årstakt på 4,0 procent. Det var mer än förväntat i septemberprognoserna och berodde på betalningar utöver förhandlade löner. Framåtblickande indikatorer, som ECB:s lönespårare och indikatorer på löneförväntningar, tyder på att lönetillväxten kommer att lätta under de kommande kvartalen för att sedan stabiliseras på runt 3 procent mot slutet av 2026.

Inflationen torde sjunka under den närmaste tiden, främst eftersom energipriserna kommer att försvinna ur årstakten. Våra experter förväntar sig att den i genomsnitt kommer att ligga kvar under 2 procent 2026 och 2027, med en negativ energiinflation under större delen av denna period och en inflation exklusive energi som gradvis avtar. Inflationen torde därefter återgå till målet 2028, mot bakgrund av stigande energiinflation. Detta återspeglar delvis uppåtriktade effekter på inflationen från EU:s system för handel med utsläppsrätter 2, som nu väntas träda i kraft 2028, ett år senare än vad som antagits i septemberprognoserna. Inflationen exklusive energi beräknas stabiliseras runt 2 procent de sista åren i prognosperioden.

De flesta mått på inflationsförväntningarna på längre sikt ligger fortsatt kvar runt 2 procent, vilket ger stöd åt en stabilisering av inflationen runt vårt mål.

Riskbedömning

Samtidigt som handelsspänningarna har lättat skulle det fortsatt instabila internationella handelsläget kunna störa leveranskedjorna, dämpa exporten och tynga konsumtion och investeringar. Ett försämrat stämningsläge på de globala finansmarknaderna skulle kunna leda till stramare finansieringsvillkor, större riskaversion och svagare tillväxt. Geopolitiska spänningar, särskilt Rysslands oberättigade krig mot Ukraina, är fortfarande en viktig källa till osäkerhet. Däremot skulle planerat högre försvars- och infrastrukturutgifter, tillsammans med produktivitetshöjande reformer, kunna öka tillväxten mer än väntat. En starkare framtidstro skulle kunna stimulera privat konsumtion.

Inflationsutsikterna är fortfarande mer osäkra än vanligt till följd av den fortsatt volatila internationella miljön. Inflationen skulle kunna visa sig bli lägre om högre amerikanska tullar ledde till lägre efterfrågan på export från euroområdet och om länder med överkapacitet ökade sin export till euroområdet. Dessutom skulle en starkare euro kunna driva ner inflationen mer än väntat. Ökad volatilitet och riskaversion på finansmarknaderna skulle kunna påverka efterfrågan och därmed även sänka inflationen. Däremot kan inflationen visa sig bli högre om mer fragmenterade globala leveranskedjor pressade upp importpriserna, begränsade utbudet av kritiska råvaror och ytterligare bidrog till kapacitetsbegränsningar i euroområdets ekonomi. En långsammare minskning av lönetrycket skulle kunna fördröja nedgången i tjänsteinflationen. Ökade försvars- och infrastrukturutgifter skulle också kunna leda till högre inflation på medellång sikt. Extrema väderhändelser och pågående klimat- och naturkriser skulle kunna leda till en bredare uppgång i livsmedelspriserna än väntat.

Finansiella och monetära förhållanden

Marknadsräntorna har ökat sedan vårt förra sammanträde. Banklåneräntor till företag har varit i stort sett stabila sedan i somras, efter att ha fallit som reaktion på våra räntesänkningar under föregående år. I oktober låg de på 3,5 procent, oförändrade från september. Kostnaden för att emittera marknadsbaserade skuldinstrument var 3,4 procent, också nära nivån i september. Genomsnittlig ränta på nya bolån låg stabilt på 3,3 procent i oktober.

Bankutlåning till företag ökade i oktober med 2,9 procent på årsbasis, oförändrat från september. Utgivningen av företagsobligationer steg till 3,2 procent, även det i stort sett oförändrat. Bolånetillväxten stärktes och ökade med 2,8 procent, från 2,6 procent i september.

I linje med vår penningpolitiska strategi gjorde ECB-rådet en djupgående bedömning av samspelet mellan penningpolitik och finansiell stabilitet. Banker i euroområdet är motståndskraftiga och har stöd av starka kapital- och likviditetskvoter, solid tillgångskvalitet och god lönsamhet. Men geopolitisk osäkerhet och en plötslig priskorrigering på globala finansmarknader utgör risker för den finansiella stabiliteten i euroområdet. Makrotillsynen förblir den första försvarslinjen mot uppbyggnad av finansiella sårbarheter, vilket stärker motståndskraften och bevarar utrymme för makrotillsyn.

Sammanfattning

ECB-rådet beslutade idag att hålla de tre styrräntorna oförändrade. Vi är fast beslutna att se till att inflationen stabiliseras på vårt tvåprocentsmål på medellång sikt. Vi kommer att följa ett databeroende tillvägagångssätt med beslut från sammanträde till sammanträde för att fastställa den lämpliga penningpolitiska inriktningen. Våra räntebeslut kommer att baseras på vår bedömning av inflationsutsikterna, och riskerna runt dessa, med beaktande av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen. Vi kommer inte i förhand att binda oss till en viss räntebana.

Under alla omständigheter står vi redo att inom ramen för vårt mandat säkerställa att inflationen varaktigt stabiliseras på vårt medelfristiga mål och att bevara en smidig transmission av penningpolitiken.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.